Vasaloppssöndag

Vasaloppsstart om fem minuter. Snusande varm gosse i knät och sovande man på övervåningen. Vasaloppet är på och solen skiner så det står härliga till, nostalgi sen jag var liten då frukosten serverades framför tv:n. Nu har jag ingen frukost men jag är frukost åt en varm gosse med solsken i blick.

Måtte detta bli en bra söndag och lycka till alla kämpar i Vasaloppet!

Dagens ros

Jag glömde skriva en annan sak som gjorde mig glad. Vi hade parkerat bilen i ett parkeringshus när vi var på stan, när vi skulle åka hem så fick vi syn på en lapp på vindrutetorkaren och första tanken var ju att vi blivit påkörda. Mycket riktigt. Men det var inte den som kört på oss som skrivit lappen utan det var en väldigt god medmänniska som tagit förarens registreringsnummer och lämnat sitt telefonnummer på lappen.

Som tur var så syns det ingenting på bilen, men tydligen var det en herre som backat på oss och in i vår registreringsskylt, innan herren hann fly från sitt brott blockerade den här goda medmänniskan vägen och tog hans nummer på bilen. Det är ju vackert så att man blir tårögd bara därför.

Ja jädrar vilken bölig lördag det blev och tack för att det finns så fina människor.

Dagens ros till henne, en hel bukett borde hon få, tamigtusan!

Glad…

Ursäkta för den vilseledande rubriken. Egentligen är jag inte alls särskilt glad idag, vaknade till tonerna av den där jävla jazzen men försökte ändå ta mig i kragen och ta med min fina familj upp på stan för lunch med en annan fin familj. Trots tårar till gravidkilon när jag skulle ta på mig något som passade så lyckades jag med konststycket att äta en god sallad på ett fullproppat fik. Och Frank sov sig igenom hela lunchen och är helt ovetande om att vi varit på stan. Tack för det älskade lille vän.

Det som däremot gjorde mig glad var en alldeles underbart fin och nyöppnad butik som heter glad! Den har nog allt som jag skulle vilja ha eller redan har, ni som känner mig och besöker butiken kommer direkt hålla med mig om att det är en butik för mig, nästan som jag hade gjort det själv, öppnat den där färgglada butiken. Men nu behöver jag inte det, för det har en annan färgglad tjej gjort och helt plötsligt höjdes Örebros shoppingupplevelse med 100 procent. Tack så mycket för det. Här kan ni kika in på den glada bloggen så länge.

Om jag handlade, jag kunde förstås inte låta bli. Vad jag gjorde för finfina inköp, det hoppas jag att jag kan visa er imorgon, då kameran plockas fram och jazzen är förpassad längst ner i källaren.

Nu ska jag ta på mig mjuksbyxor och pascha mig i soffan. Och ja, jag vet att det går över, men en lavett av dåligt självförtroende en lördagsmorgon framför spegeln när jag egentligen är stansugen gör banne mig igen glad, oavsett gravidkilon eller ej. Tur att jag har världens bästa man som alltid finns vid min sida, han gör mig så klart glad och till världens lyckligaste.

Tjolahopp på er och positivt tänkande nu.
Damn it.

Hej då sidfläsk…

Jajamensan. Nu ska det bli ordning på sidfläsket, för råd att köpa nya kläder och byta ut hela garderoben det har jag inte, men tid till att träna borde jag ha. Jag ska se till att jag har det så att jag kan le hela vägen till stranden istället för att försöka leta rätt på vassen på Böda Sand, omöjligt, så det känns nämligen som en likvärdig utmaning, viktnedgång eller vassletande. Så jag satsar på viktnedgång.

Hur. Jag ska plocka fram mitt jävlar anamma och göra kaos ned mitt sötsug. Ha. Alltså inte bara amma utan jävlar an amma. Olga ska hjälpa mig hade jag tänkt, även om hennes tidsplan är långt mer realistisk än min, men jag måste ju få prova. Jag sa till Jocke att jag ska läsa hennes bok nu i alla fall, då tittade han på mig och undrade om jag trodde att det hjälper att bara läsa boken, sen skrattade vi glatt och jag somnade efter en och en halv sida.

Joråsåatt. Viljan och sidfläsket finns ju här, så det är bara till att börja tänka på målbilden och de så kallade smaljeansen. Den snygga jackan som jag klickade hem förra veckan har anlänt men går förstås inte att knäppa, vilket jag visste, men en och annan morot kan nog behövas om jag ska ro det här i land…

Dessutom har jag fyndat en gnisslig crosstrainer på Blocket som jag provade igår. Svettig efter fem minuter och en sovande Frank i babynjörnen, så ni ser, förutsättningarna ser ganska ljusa ut. Mars pannkaka på det.
Wish me good luck!

Men först ska jag försöka sova med en Frank i min barm. Godmorgon, godmiddag, godkväll!

P.S Kom ihåg att det här handlar bara om mitt fläsk, min egen känsla, min kroppsbild och har ingenting att göra med vad jag tycker om andra som är mulliga, så inget gnägg om att jag tycker illa om de som har kärlekshandtag värda sin vikt i guld, för det gör jag verkligen inte. D.S

En brakare…

Mätt och belåten i mörkret hör jag hur han ligger och grimaserar, sommar om i min famn och grymtar lite, rynkar pannan och lägger en brakare i en kroppsrörelse som liknar vilken bakhoppare på elitnivå som helst. Väcker sig själv och slumrar till igen.

Vår lilla son, Evakims mirakel, här kan vi snacka allt annat än spektakel. Jag blir religiös för en stund och längtar efter John Blund…