Musikhjälpen – en grön apa

Tryck här eller på bilden för att komma till auktionen. 

Det blev liksom lite av en nedstämd lördag idag. Det händer så mycket hemskheter i världen att jag blir alldeles matt. Jag är så lyckligt lottad och kan inte riktigt ta in allt som står i media, det behöver jag förstås inte heller. Men det kan inte bara passera. Jag blir väldigt tagen av att det är möjligt att en människa kan ta sin mammas tre vapen, först skjuta henne och sedan döda hennes förskoleklass. Varför ska det vara en förmån att bära vapen, hur kan det vara moraliskt korrekt. Nu ska jag verkligen inte ge mig in en debatt om vapenlagarna i USA, men det är ju helt sjukt.

Jag vill så klart ha en färgglad och energistark blogg, men det här går mig inte förbi. Och jag kan inte göra så mycket för att förändra världen, men jag kan göra lite. Och med tanke på att Musikhjälpen är i full gång och även insamlingen till barnhemmet i Kenya som min vän Maria Eremo arbetar med så tog jag en del av mitt privilegierade liv och skänkte en slant. Och nu har jag även lagt upp en tavla för auktion på Tradera, till förmån för Musikhjälpen.

Så in med er och buda, auktionen går ut den 18:e december kl 18.31. Jag står för frakten de resterande pengarna går oavkortat till Musikhjälpen.

Ja så är det med det. Nu säger jag som farmor (även om det är inte riktigt går förstås), nu tänker vi inte mer på det. Nu ska jag tänka på hur bra jag har det och att jag tack vare det kan hjälpa andra även om det är med en liten insats.

Hej så länge, lägg ett bud, önska en låt eller ge barnen i Kenya en chans till en fin jul!

Uppdatering, jag glömde trycka på knappen så att auktionen hör ihop med Musikhjälpen, svordom, men då betalar vinnaren till mig och jag sätter över pengarna till radiohjälpen fortast möjligt. 

Hemma hos julen

Anledningen till att det var så mycket hemmafix och fokus på att få den där bänkskivan till badrummet var ju för att finfina stylisten Anna Mård och hennes duktiga fotokollega Sofi Sykfont kom hit idag och fotade till ett hemma hos reportage. Som sagt. Med jultema light, eftersom jag inte är så julig. Vilken tidning det hamnar i vet jag inte, men det är ju inte förrän nästa jul så det lär jag ju få veta tids nog. Väldigt roligt och trevligt hur som helst. Och vi åt lunch ihop och det var fredagsfeeling och familjärt.

Jag jobbar ju på det här med att julpynta och jag tycker att det är alldeles lagom nu, även om man nästan får leta lite efter julen här. En ståtlig barrande gran har vi i alla fall och det är väl det viktigaste. Jag är dock lite orolig för att den inte har några barr kvar till julafton, men det är ju originellt det med. Julstjärnorna som står i fönstren ska egentligen hänga, men både Jocke och jag hatar sladdar så det blev finemang på det där viset istället. Sen har pappa Pohlman och tillika Ernst tagit fram gammalt julpynt som jag och brorsan har gjort när vi var små och mulat ner de i en gammal glasburk. Fint som bara den tycker jag.

Och som av en händelse hade det kommit in en väldigt fin pall till Lagerhaus, som var uppallad och ropade på mig, den sa hej, kan jag få bo hos dig och gärna i det där färgglada barnrummet, jag skulle inte kunna ha det bättre än precis där mellan stolen från Åhléns och spjälsängen Ulla. Jag sa, självklart lille vän, men vi säger inget till Jocke. Det får bli en överraskning.

Så nu ser hemmet ut såhär. Men där ovanför tidningshögen och Arkan (stolen heter så) får jag nog lov att sätta upp någon tavla, lite för kalt för att vara hemma hos oss.

Sen var jag uppe i ottan för att piffa till mig själv. Locka håret är ett träningspass i sig. Men jag tycker att jag är tjusig så. Det bästa även om det är lite äckligt, är att lockarna håller sig i en smärre evighet. Så nu ska lockarna, julkulan och jag ta en stödvila innan mannen kommer hem.

Hej så länge!

Varm i hjärtat

Kom igen vad gulligt det här är. Rådjuren har varit här runtomkring hela dagen. I morse var det två vid ett äppelträd och en som stod och slickade salt på trappen upp till huset. Det verkar vara en familj på tre. Åh, jag vill gå ut och klappa dem. Vad äter rådjur, jag måste köpa mat, de når inte upp till alla äpplen som sitter kvar i träden. Vet ni vad de äter?

Tydligen så sover de inte i de där hålen som de grottar ner sig i, de tar nog sig bara en stödvila.Säger pappa Pohlman. Här ser det ju uppenbarligen ut som om en vilar och två vaktar och tuggar kex. Hur det än är så är det så gulligt att jag blir alldeles varm i hjärtat, jag älskar att bo i Astrid Lindgrens värld tillsammans med rådjuren.

Här vill jag alltid bo.

Den där duschväggen

Äntligen är den på plats. Tog lite längre tid, men det är tydligen så det är i den där branschen. Men vad fint det blev. Lite hotell över det hela, men jag gillar det verkligen, vad tycks? Tok har jag inte vågat duscha än, så jag vet inte hur mycket jag skvätter utanför, men det visar sig inom en snar framtid.

De som har styrt upp det hela är Ryds glas, så om ni känner att ni behöver något glasigt och glassigt så kan ni tala med dem. Och där ser ni de tjusiga väldoftande tvålarna också. Nu är det som sagt bara bänkskivan som exempelvis Joe Labero skulle kunna komma hit och trolla till blank svart istället för matt, sen är saken biff. Men som sagt, det tar lite tid i den där branschen, men jädrar vad bra det blir när det blir klart.

Handdukar IKEA, duschmatta H&M, trasmatta Lagerhaus, filurer Färg & Form, tidningsställ Åhléns. Om ni undrade.

Lucia och lucka 13

Det här skulle jag så klart skriva igår, men igår var det fullt upp med lucia och hemmafix. Men nu så ska jag berätta för er. Jag var som sagt på jobbet och hälsade på igår, det var fantastiskt roligt och glatt att träffa alla barnen. Jag saknar varenda unge. Därför kunde jag heller inte slita mig från varken kollegorna eller barnen förrän klockan passerat dagislunch. Det var lucior, pepparkakor och tomtar överallt. De sjöng så fint. Vi som i fröknarna fick väldoftande tvål som direkt ställdes in i det rena badrummet här hemma. Perfekt. Tack så mycket!

Och när barnen skulle sova så hörde jag en liten som sjöng en jullåt. Tvååringar som sjunger julsånger är väl hur gulligt som helst. Därför hoppade jag in och lugnade ner den lilla tomtenissen så att han somnade gott på madrassen. Hela barnaskarn sov nämligen inne igår eftersom det var så kallt ute och då räckte inte alla fröknarnas lugnande vaggningar till. Sötnötar, barnen alltså.

Sen förstår ni att jag själv blev en pepparkaksgumma, skulle vi kunna säga. För det visade sig att jag fick bli lucka nummer 13 i Böda Sands facebookkalender. Vad roligt. Och där har jag choklad i ansiktet och sitter och bubblar och har det gött på Nordpoolens spa. Det vore nåt. Och om någon Böda Sandare hittat hit tack vare det inlägget så är ni hjärtligt välkomna!

Nu längtar jag lite till sommaren, fast inte abstinensmycket. Bara lite. Fick förresten ett bra tips från fru Barkewall, att jag kan tänka att jag dyker i vågorna på stranden när värkarna kommer, det ska jag prova, då borde det gå som en dans. En dans med hajar i vattnet kanske…

Nåväl. Hoppas att ni alla hade en fin lucia.

Evas ischoklad

Ja jädrar i min lilla låda vad vi bakade igår igen, mamma och jag. Nu är det så mycket jul som det nästan kan bli. Förutom att ena gaveln till pepparkakshuset har kraschat och jag tappat tålamodet på att ens försöka bygga ihop det. Men äsch, man kan inte få allt. Under tiden som vi bakade och donade i köket styrde pappa Pohlman upp mat till fåglarna, tog in granen och pyntade hemmet så som han tyckte var fint. Sen fick jag förstås göra om lite, men han är inte dum den där Ove. Han är min Ernst. Och mamma är min mästerkock.

Det lättaste som jag någonsin har bakat var ischoklad. Kan man ens kalla det för att baka, smälta 75 gram smör och lägga ner 200 gram mörkchoklad, röra om och hälla upp i formar. Kom igen, kan det vara så enkelt? Jag har i och för sig inte smakat än, men det är ju choklad så det borde vara smaskens. Mamma rörde ihop en god knäck och jag gjorde som sagt nya biscotti. Skulle ge mig på mer avancerat julgodis så som fransk nougat och rocky road, men det hanns inte riktigt med eftersom vi inte började baka i bagartid.

Men än är det ju inte julafton, så jag hinner nog med det också. Har ni bakat något smaskigt?

Tummen upp för snyggt datum

God morgon alla pepparkaksgubbar och gummor, tomtemor , tomtefar och tomtenissar, lucior och stjärngossar. Och alla ni andra. I dag är det inte ett lika snyggt datum som igår, men det gör inget för den här veckan är bra. Det var ju det jag sa. I tisdags fick jag reda på att jag klarat de första två kurserna, VG i en och G i den andra. High five!

Igår hade mamma och jag julbak nummer två och idag är det lucia och jag ska till jobbet och hälsa på alla gulliga, härliga ungar, åh vad jag saknar dem och mina bästa kollegor. Så ni ser, det är en bra dag trots att termometern visar minus 21 grader.

Och den där tummen, stackars mor skar sig lite igår, som tur var hittade jag världens snyggaste pop-plåster, dock inte så funktionellt, men för stunden tjusigt och tummen upp för det snygga datumet. V kan kalla det marschdatumet, för mamma och jag marscherade runt i köket och bakade en ny omgång av biscotti, gjorde knäck och ischoklad. 1 2, 1 2, 1 2… Mamma griljerade skinka till lunch och jag stånkade och stönade på kökssoffan en stund. Det är lite ansträngande att vara en marscherande gravid baksoldat.

Och sen styre jag upp pepparkakor, hittade ingen bakskrapa så en isskrapa med värmande handtag fick duga. Mer om julbaket senare. Och sen var jag till jobbet och pyntade lite innan jag fick finfint besök av bästa A-E. Och ser ni vilket tjusigt julkort hennes son har ritat, jag trodde att det var ett köpekort. Heja för ritande barn!

Men nu ska jag leta rätt på min luciaoutfit eller egentligen vilken outfit som helst som jag får plats i, sen blir det sankta lucia för hela slanten.

På återseende gott folk och trevlig lucia!

Lapptäcke och läpptacka…

Idag tog jag nya tag. Gick upp lagom så att jag hann äta frukost till julkalendern. Så himla bra start på dagen. Jag tycker att den är superbra, julkalendern, tittar ni?
Sen började jag måla på tavlan, känns som att den kommer bli bra till slut. När solen gått upp fick jag syn på råddjurens krater (läs sovplats) vid körsbärsträdet och fönsterputsarna var på ingång. Ja det är faktiskt sant, det går att putsa fönster i minusgrader, och fint blev det.

Och för att råda bot på helgens nedstämdhet styrde jag upp mitt yttre och överraskade mannen när han kom och hämtade mig inför MVC besök. Ha. Jag luktade inte bara gott, jag hade sminkat mig också, vadan detta undrade han, jag sa att jag var trött på att vara ful (den egna känslan och inställningen, inget annat, ni vet). Sen att jag klädde mig i lapptäcke och lyckades få till något jävla läpput på bilden, det bjuder jag på.

Och det där med graviddiabetes, det var så klart bara buffel och båg, eller heter det ruffel och båg? Alla värden är i sin ordning, och som min barnmorska konstaterade är det inte konstigt att jag är trött, kissnödig och törstig mest hela tiden. Jag själv har gått upp en si så där 18 kg i runda slängar, med betoning på runda. 2-3 kg av det är krabaten i magen som ligger och trycker på kissblåsan, tänk dig själv, tre liter mjölk på kissblåsan, klart som tusan att man blir kissnödig. Inga konstigheter alltså.

Sen var det föräldragrupp, avslutning, redan. Happ. Och vidare till sjukhuset för information om förlossningen. En hel aula full av gravidmagar. Jisses vad många barn som ska komma ut snart. Det där kommer gå bra, så är det bara. Det har vi redan kommit överrens om, knodden och jag. Jag har börjat på en ”föda barn” playlist på spotify, tänkte dansa ut lillen. Vad tror ni om det?

Och för att toppa denna måndag åt vi middag med Moder Tereza och hennes man på Pitchers. Gött mos. Så men en annan inställning, lite smink och preggokoll med toppbetyg så känns det som om den här veckan har startat på bästa sätt.

Bara till att slå en drill, sprattla lite med benen och gå och lägga sig.
Hej vad det går!

Hej mitt vinterland…

Eller ska jag säga stånk och stön, ge mig en midnattsbön…

Det har varit så himla fint ute i helgen, men jag har haft så ont i ryggen och rumpan att jag nästintill bara vände mig om i sängen och somnade om. Typiskt tråkigt. För ett ögonblick fick jag för mig att jag fått graviddiabetes, ständigt trött, törstig och kissnödig. Imorgon ska jag till barnmorskan så då får vi se om det bara är en släng av hypokondri och allmänna gravidkrämpor eller om så är fallet. Har någon av er haft det?

Jag hade så klart tänkt måla färdigt den där tavlan, fixa lite skolarbete och ta det lugnt, men inte bara ta det lugnt. I dag sov jag t.ex. tre timmar mitt på blanka dan. Vad är det för hittepå? Sen har jag gått runt här och stånkat och stönat och varit sugen på sötsaker. Jag tror att det blev dåligt för att jag började lördagen med att väga mig, tung, jättetung. Låren har växt ihop och jag ät trött på att bli andfådd bara genom att göra en målvaktsrullning för att komma ur sängen. Men bara 38 dagar kvar till nedsläpp, om vi ska följa statistiken, så nu kan jag gå i ide till dess.

Sen skulle Jocke göra fint i badrummet och fixa med bänkskivan, då visar det sig att den blanka svarta som vi har beställt inte är den som ligger i kartongen, den var så matt att jag blev ännu mattare. Och ännu mer typiskt tråkigt. Jag undrade som hastigast ifall de vi har beställt skivan av inte är medvetna om att de gör business med ett preggo, men Jocke tyckte att vi kunde vänta med att skicka in just det artilleriet och ge dem en chans, innan fredag ska den nya vara på plats. Så är det bara.

Äsch. Jag går och lägger mig igen. Det blir inte bättre än såhär. Veckan som kommer måste däremot bli bra för det händer en massa roliga saker, fikadejter, luciafirande på jobbet, hemma-hos-fotografering och baka julgodis med världens bästa mamma. Sen ska jag ju julpynta också, som tur är har världens bästa pappa Pohlman redan förberett lite. Tur att de håller ställningarna när katten och jag mest ligger sked dagarna i ända…

God natt. Stånk och stön och midnattsbön…

Bara lite lek…

Och så det där med spjälskydd. Jag gillar inte det där med rosetterna. Helst vill jag inte ha något spjälskydd eftersom jag tycker att det är snyggare utan, men jag antar att det är väldigt praktiskt så att den lille så småningom inte böjer till sig mellan spjälorna. Men ändå. Kanske tar bort det innan det är dags att sova där, för att det ska kännas bättre att titta på. Hur som helst så fyndade jag det där igår på Färg & Forms outlet, en dundirng för ett spjälskydd är ändå ett bra pris även om jag som sagt inte är helt nöjd, vad tycker ni?

Sen var som sagt pappa Pohlman på vinden och hittade finfina leksaker och välbevarade barnböcker så nu har jag fyllt på lite i Billy. Dessutom har elefanten fått barn på väggen. Tusen tack w:form för det. Och ja. Jag vet att jag inte skulle visa mer barnrum, men jag kunde inte låta bli. För att inte tala om den där urtjusiga plåtburken med en cirkus på. Tänk vad bra det är med en samlande far, han har det mesta och lite till. Vi skulle kunna säga att han är en väldigt samlad man den där Pohlman. Perfekt med eget loppis som till på köpet är gratis.

Och så lampan i vardagsrummet. Snyggaste sladden som sagt. Nu ska jag styra upp resten av hemmet så att det är fredagsfint till mannen kommer hem. Förresten så målar jag en tjusig beställning som ska vara klar snart, roligt och lite spännande att se vad beställarna tycker sen.

Det var det hela. För nu.
Kram so long!