Bus eller godis

20121031-200146.jpg

Jag fattar att jag bor i hus, för det är ju här jag bor liksom. Även om det fortfarande kan vara lite overkligt. Jag har t.ex. inte kommit in i det här med att det dels kommer barn och ska sälja saker och som nyss, ska be om bus eller godis.

Herrejävlar vad rädd jag blev. Trodde först att det var Jocke som kom hem, han har varit borta med jobbet i några dagar, men jag tyckte att han klampade onödigt mycket på trappen, fast tänkte att det ändå var han.

Sen slog det mig, Hallofuckingween, vilket hittepå. Hjärtklappning och ingen mamma eller pappa som jag kunde ropa på och som hade förberett för en sån här hokuspokus afton. Det vill säga köpt godis och frukt för att undvika busalternativet. Jag fick helt sonika ge bort min bästa chokladkaka och en halv påse chips, för några cash tänkte jag inte leta rätt på när det stod tre vampyrtjejer i hallen och busalternativet var inte att tänka på, med tanke på att jag redan hade hjärtklappning.

Nu överväger jag att släcka ner på undervåningen och gömma mig på övervåningen.
Tur att Jocke kom hem precis just nu.

 

Andra halvlek

20121028-155130.jpg20121028-155148.jpg20121028-155154.jpg20121028-155356.jpg

Nu har jag haft pausvila från studierna. Karlsson catering kom passande nog förbi med mat som nästan kan beskrivas som jullunch. Mumsfillibabba. Det bjöds på Janssons, äppelsill, vanlig inlagd sill, sylta med rödbetor och så nybakat bröd med Västerbottenost. Bara julskinkan och köttbullarna som saknades. Nästan. Med julmust till så kan vi kalla det jullunch. Sen tänkte jag vila på soffan innan jag påmindes om hur skön sängen är. Blev lite lång vila förstås. Men det var det värt.

På tal om jul så har jag väl aldrig riktigt varit den som längtat efter julen eller varit i god tid med julklappar men nu när jag bor i ett eget hus så kryper julkänslorna på. Med andra ord kunde jag inte låta de där två julblommorna stå och ropa efter mig i affären, så de fick följa med hem. Vuxenpoängen haglar och jag ser fram emot att få pynta hemmet för jul.

Men innan dess så ska jag dricka honungsvatten med honung från grannen och göra klart mina skoluppgifter. Host och hej så länge!

 

Eloide Details

Jajamensan. Nu kan man tycka att det har gått över styr helt och hållet för mamma Hjort. Men se den nivån tycker jag inte att jag har uppnått riktigt än. Eller hur, tänker säkert ni. Men så får förstås ni tycka precis vad ni vill.

Men till saken hör att Campadre just idag startade en kampanj med märket Eloide Details och av någon anledning har jag tittat in på deras sida ett antal gånger för att jag givetvis tycker att de har fina färgglada babygrejer. Förmodligen hamnade jag på deras sida för att jag tänkte att en åkpåse vore lämpligt och att jag så långt som det bara går vill undvika att hamna i den där svarta mammamaffian. Och tro mig, av alla vagnar som jag ser på dagis är det ingen som har en gladlynt kulör eller färgglada tillbehör, det är svart och mörkblått. En vagn är visserligen röd, men på en uppsättning av låt mig säga 20 vagnar är det inte mycket.

Så för att hålla mig till min egen ordning, dvs. lite för offensiv och färgglad så slog jag till på diverse bra att ha grejer till krabaten i kaggen. Vad tror ni? Sen kanske ni tycker att det är synd om bebisen eftersom jag då per automatik för över det här offensiva och färgglada på ett litet knyte som inte har något att säga till om, men det är ju så det blir…eller?

Och det här med napp, vet jag inte riktigt vad jag tycker. Har inget minne av att jag hade det, men det kanske är bra när de är pyttesmå, och för att ta det säkra före det osäkra så klickade jag hem några tandvänliga varianter som jag blivit tipsad om. Denty heter  det. Tack A-E för det. Åsikter om det här med napp, någon?

Jaja, nu ska jag studera vidare. Retuschera om bilder och göra fotomontage, roligt men tidskrävande de luxe.
Hej så länge!

 

Krysta hosta

20121027-232220.jpg20121027-232227.jpg

I fredags hade jag en sån där skön morgon igen. Jag hann piffa till mig och göra mig fredagsfin. Och så länge jag inte hostar, pratar eller snyter mig så upplevs jag säkert som relativt fräsch. Men om det ska fortsätta såhär med långdragen förkylning så kommer jag nog kunna hosta ut krabaten i mitten av januari, då kan jag förmodligen avvara en plats på en sån där profylaxkurs till någon gladlynt mor. Ha. Som sagt. Road. Krysta hosta, lite som chansa bajsa eller dansa pausa…

Jag hostar i vanlig ordning så att det skallar i plåtskåpet i sovrummet och till barnen på dagis frågar jag om de hör elefanten när jag snyter mig, om de gör, de tittar på mig med stora ögon och tycker att det är konstigt att jag har en elefant i näsan. Joråsåatt. Skönt att det är söndag imorgon och att jag ska gå och lägga mig i vår sköna säng nu.

Sov gott godingar!

 

Städad student

Nu när hemmet är städat och fint ska jag försöka fokusera på studier. Bli en städad student. Kryddorna har flyttat in i vardagsrummet, samlingen i köket har omgrupperats och solen skiner in genom de smutsiga fönstren. Jag har gullat till det med blommor, Karlssons catering har styrt upp ljung i krukor utanför och det här med ljushus tycks vara något som trappen gillar. Ja jädrar så sött som Tabita skulle säga med sitt breda Karlskogamål. Förresten så var sjukgymnasten från Karlskogahållet, typ, allt blir ju lite roligare med en sådan dialekt. Tycker jag.

Hoppas att ni får en fin lördag och att ni inte behöver sitta inne och studera när det är så fint väder…
So long!

 

Tant tempur

20121027-112405.jpg20121027-112425.jpg

Jag är redan helt övertygad om att inköpet av en tempurmadress är ett av de bättre köpen till det här hushållet. Vi hämtade den in torsdag, egentligen skulle vi ju få den hemkörd men det här med att överträffa kunden är väl kanske inget som posten precis arbetar extra med. Så vi fick sonika hämta paketet hos posten, slänga upp det på biltaket och sen bädda i ordning sängen. Klockan var 19.30 när sängen var bäddad, jag la mig raklång med hull och hår, eller alla kläder på, så kan man också säga. Jocke fick hjälpa tant av med kläderna några timmar senare och sen gick jag inte upp därifrån förrän kl 06.30 dagen efter.

Summa summarum, så himla skönt! Och 11 timmars sömn var nog välbehövligt för den här gravida förkylda kvinnan. Jo jag tackar ja, längtar redan till sängen ingen. Ha.

 

I want candy

20121024-191035.jpg20121024-191043.jpg20121024-191049.jpg20121024-191054.jpg

Rubriken ska by the way sjungas. Nåväl. Jag tog, eller vi tog det säkra före det osäkra och fyndande ovanstående begagnade vagnpaket på Blocket. Med tanke på att jag redan från början har ett obefintligt tålamod gällande sånt som borde vara enkelt, typ ratta en barnvagn, högerregeln (vilken jag har full koll på men många Örebroare tycks tro att det bara är något hokuspokus) eller det här med att vika ihop en pappkasse, så kändes det välbehövligt att komplettera snyggvagnen, alltså den gamla Emmaljunga från -83, med en ny smidig vagn. Smidig i den bemärkelsen att vi kan pluppa dit bilbarnstolen i vagnunderredet, vi kan även få plats med fler saker i bilen när vi exempelvis åker till Öland och när knodden har blivit större kan lillen sitta i sin vagn och jollra bäst den vill.

Trots att jag egentligen tycker att alla nya vagnar ser ut som om McGayver har gått lös på Tiger Woods övergivna golfkärror, så fick förnuftet komplettera tålamodet i förebyggande syfte. Och jag tror att det här kommer bli förbannat bra, vad tror ni?

Jag sjunger; I want candy och tänker att jag får vara ute och fingå med den övertjusiga retrovagnen här i Astrid Lindgrens värld. Ha. Mamma Hjort är sannerligen på G nu.

 

I god tid

20121024-064951.jpg20121024-064958.jpg20121024-065014.jpg20121024-065025.jpg

Fördelen med att vakna 04.45 är att jag hinner bädda sängen, duscha, borsta och till och med torka håret, äta en stor frukost, bläddra i glansiga magasin som jag fått för min finalplats i den där tävlingen. Och jag hinner dricka honungsvatten utan att bränna mig på tungan.

Yes asså. Måtte detta bli en bra onsdag. Resårskärp på och näsdukar i midjeväskan. Neje, i midjeväskan har jag ju en bebis. Tokigt. Och låren har växt ihop. Hepp!

So long!

 

Tar igen lite…

Jag försöker ta igen lite i hushållsarbetet. Det är ju så mycket finare och roligare att strosa runt i ett städat hem. Och särskilt om det är fullt med färgglada djur. Men det är ingen jättebra idé att dammsuga klockan nio på kvällen, men eftersom jag måste vila mig ordentligt efter jobbet så fick en kvällstädning duga.

Blev förmodligen inte lika tjusigt som om jag hade dammsugit mitt på blanka dan. Men äsch. Nu är det gjort så nu kan jag sova gott med min halsbränna och försöka att inte hosta ihjäl mig.

Va sa, tycker ni jag är lite väl munter nu? Ja, det är sant, man ska ju inte vara glad i onödan.

God natt!

 

Dagens diagnos

20121022-214527.jpg

Den korta versionen, citat sjukgymnast ”det blir bättre om 12 veckor”, citat undertecknad ”jag är för ärlig för mitt eget bästa”. Sjukgymnast- Eva 1-0.

Den medellånga versionen från min synvinkel är dock att jag ger det hela en och en halv vecka till, säkert mer, eftersom det är en doktor som ska bestämma och så småningom försäkringskassan. I mitt huvud jobbar jag några veckor till. Men i stundens hetta, läs smärta, så känns ytterligare en dag på jobbet som en ren pina och det här med att vara en god kollega och bra pedagog är svårt.

Med andra ord gav dagens besök hos sjukgymnasten inga större vinster att hämta hem, möjligtvis att det inte är trubbel i ryggen utan att det är i bäckenet som smärtan sitter, så kanske kan jag göra farfar stolt i framtiden med marklyft. Ha. Jag fick beröm för att jag hade på mig resårskärpet på rätt sätt och sen var det väl inte mer med det. För att kompensera utebliven vinst så köpte jag julmust, piggelin och sötmandlar. Sötmandlar för att förebygga halsbränna som bergis uppstår av det andra.

Sen var jag ju hos barnmorskan också. Samma visa som förra gången, pissa i en plastmugg, ge blodprov och kolla blodtryck. Goda resultat. Knytet i kaggen mår prima, det är bara dennes självömkande mor som har det pingvinvaggande dåligt. Bra fast dåligt som pappa Pohlman brukar säga. För så är det ju.

Huvudsaken är ju att lillen mår fint, det andra går ju som sagt över, ”det blir bättre om 12 veckor”…

Jo, jag tackar ja. Kan inte någon bära mig i en Babybjörn?

 
1 av 3123