Lite business

20120819-114524.jpg

20120819-114530.jpg

Igår skulle en kund på bröllop och till present ska bröllopsparet så småningom få en tavla av mig och som bevis på det gjorde jag ett presentkort. Jag fick veta att det var naturtema med inslag av trätoner och rosa, sen kan man säga att jag gick all-in på det där med trä. Hoppas att presentplankan uppskattades och att bröllopsparet hade en underbar dag.

Jag hade även deadline för en annan grej igår som jag hoppas att jag snart kan få visa er. Jag ritade som bara den på min ritplatta och är väldigt förväntansfull inför slutresultatet.

Idag ska jag styra upp lite mer business men först ska jag leta efter skogens guld. Kantareller.

På återseende gott folk!

I love loppis!

20120818-173958.jpg

20120818-174650.jpg

20120818-174658.jpg

20120818-174715.jpg

20120818-174708.jpg

För tre år och två månader sen frågade jag chans på Jocke och det firade vi med att gå tre varv runt vårat område där det idag var stor loppis. Farligt, farligt men roligt, roligt.

Redan när jag var på väg att ta ut pengar och klockan var runt halv tio fick jag syn på en stålstol. Loppisen började kl.10. Men av tidigare erfarenhet vet jag att man måste vara ute i god tid för att göra fynd.

Egentligen borde väl jag om någon ha loppis men jag har inte hunnit plocka fram det jag ev vill sälja. Förmodligen skulle jag bara kunna ställa ut flyttkartonger med ett pris på en dundring på hela lådan eftersom jag inte tycks behöva det nu. Men nästa år ska jag minsann vara med. Eller Jocke kan vara försäljare så kan jag gå runt. Som en byteshandel. Det är ju ändå lite av en hobby jag har, fynda på loppis.

I alla fall så var stålstolen kvar när jag hämtar ut pengar, på samma ställe stod även en väldigt fin porslinshund och tro det eller ej men han ropade Eva och la huvudet på sned, så då var det klart att han fick följa med hem. Jag har redan hälsat på den för att jag trodde det var Wilma. Men en jakthund är inte dumt.

Sen har jag sett att man kan göra några mammaövningar på en pilatesboll så då köpte jag en sån bara för att Jocke sa att det aldrig kommer hända. Han däremot hittade en saft-Maja på andra varvet och på tredje varvet hittade vi varsin fåtölj till det utmärkta priset av 25 kronor stycket. Blir till att bygga ut nu.

Men först ska jag nog vila lite på soffan och prata lite med hunden. Just det, ljusstakarna köpte jag för en tjuga och så hittade jag helt nya skinnhandskar till hösten för en hundring.

I love loppis!

Lite tråkiga jaktmarker

Det är lite tråkiga jaktmarker här i Astrid Lindgrens värld, det finns en herrans massa andra katter så en uppsättning av Pelle Svanslös skulle inte vara något problem. Dessutom smyger en välmående räv omkring i området men särskilt många möss finns det tydligen inte.

När vi var på Öland åt Wilma en mus om dagen. Helst ville hon äta upp den inne och stolt väcka oss med knastrandet av att just tugga i sig en mus till frukost. Först mjaua lite för att få vår uppmärksamhet och sen sätta tänderna i den stackaren innan varken Jocke eller jag hunnit gnugga ur sömnen och förstå vad det var frågan om.

Här hemma tar hon en lov på tomten och sen kommer hon in och slänger sig ner så nära oss som möjligt. På skrivbordet, i sängen, på golvet. Häromdagen fick hon dock syn på en padda annars är det mest paketsnöret som livar upp Wilmas tillvaro. Stackare.

Hon vill nog egentligen flytta till Öland på heltid och vara härskare i sommarkatternas laglösa land. Ha. Men det får hon inte.

Och det var dagens kattrapport. Nästan som sjörapporten på P1.

Okej gravid…


Bilderna under denna Preggokategori är tagna ungefär vid dagbokens datum…om ni undrade. Alltså.
Här kan man tex ana en finnig panna och en rödkolsmustasch. 

v 7 – 10:e juni 2012

Ja, jag pissade på en till pinne dagen efter. Och ja, jag var lika gravid då. Så nu är jag gravid på riktigt. Jag är trött som ett as, önskar att fisarna byttes ut mot baj och med andra ord slapp vara förstoppad. Jag är inte särskilt road av halsbränna eller av att bli andfådd som om jag sprungit maraton när jag i själva verket bara hämtat en grej i källaren och burit upp den till övervåningen. Men jag mår bra. Jag är bara trött och svullen. Och finnig i pannan.

Alltså, vissa spyr ju så jag vet inte vad, men inte jag. Så jag säger att jag mår bra. Förutom ovanstående och att jag är en slagen hjälte när det gäller energiknippe, den tiden är just nu lite passé. Jag som brukar vara bra på att baja. Tar i så att jag bli alldeles yr. Nej, nej, du vill inte veta mer, jag förstår det. Men hur kul är det att vara bajnödig men inte kunna göra 2:an? Precis. Skittråkigt. Rent ut sagt.

Men okej. Jag är med barn. Det växer en människa i min kropp. Läbbigt och härligt. Skräckblandad förtjusning. Men än tror jag inte helt på det, jag vet först när det är i mitten av juli, då KUB-testet är gjort och risken är uttalad, till dess får jag väl lov att vara halsbrännans urmoder, trött och svullen med en ständig mensmage.

Återigen. Jag sover på saken. Fortsättning följer. Och självklart vill jag inget hellre än att den där rackaren som växer i min mage är en pigg och frisk en, förstås. Men till det är bevisat så försöker jag tänka på något annat, men låta bli att bli förbannad för att jag är just så trött som jag är…

 

En gnutta kärlek

Den där tiden vi var på Öland, mannen och jag. Då vi bara åt god mat, läste böcker och göttade oss. Då jag inte jobbade eller jobbade. Den tiden såg ut ungefär såhär. Och innan vi lämnade ön firade vi med en utsökt middag på Kalk för att tavlorna hade blivit sålda. Åh vad det vattnas i munnen efter en gourmethamburgare…

En annan kväll åt vi räkfrossa på bröllopsrestaurangen, Med havet intill, där är det väldigt många glaspartier. Och tydligen välputsade för när vi satt där och skalade för glatta livet och mmm:ade och njöt över vår tillvaro så kom det en tjej som dundrade rätt in i en ruta. Tallriken gjorde en uppercut på näsan och alla räkorna for ner mellan tuttarna. Jag tänkte fan att jag inte filmade det där, jag hade vunnit ”American funniset home videos” på en gång, men istället fick jag bita mig i läppen och inte börja skratta, tycka lite synd om henne och sen bara skala vidare på de goda räkorna. Men ser ni scenen framför er, är det inte en liten krydda i vardagen så säg.

Sen åt vi förstås mat hos Ölandsföräldrarna och skrattade gott åt allt möjligt tok. Vi cyklade ner till havet och la oss på stranden, jag skjutsade Jocke på pakethållaren och det kändes som om vi var 17.

Jocke, Öland och jag är en gnutta kärlek det.

Pissa plus

20120816-215024.jpg

Såhär började det, kan man säga.
Tokigt värre…

v 5 – 21:a maj 2012

På skrivbordet bredvid mig ligger en pinne gjord av plast. I ena änden finns en blå kork. I mitten av pinnen finns ett runt fönster och strax bredvid ett fyrkantigt fönster. I det runda fönstret syns ett tydligt plus. Jag pinkade plus imorse. Hallå. JAG PINKADE PLUS!

Vaknade 05.59. Två minuter innan klockan. Hade drömt att jag var gravid. Jag hade en gammal pinne hemma, sa till mannen att nä, nu pinkar jag på den där pinnen. Sagt och gjort. Morgonkisset strålade ut som Niagarafallen och plustecknet hoppade nästan ut ur plastpinnen.

Va fan. Är jag gravid nu? Och jag som svepte en öl i lördags för att jag var så törstigt. Stackars. Fan också. Förfest. Åh shit. Gravid alltså. Sjukt.

Jag som egentligen vill bli pappa eftersom jag är livrädd för att bli ett fetto. Och hur konstigt är det egentligen inte att baja ut en människa? Ok. Det är väl det mest naturliga i världen. Men nej, det känns inte helt bekvämt. Men det är ju en smärre evighet dit. Om jag nu är gravid på riktigt.

Lika bra att jag pissar på en ny pinne imorgon. Tänker att de ömma brösten som känns tunga som bouleklot bara är inbillning. Att jag känner mig svullen är bara för att man kan säga att jag har fikat i tre dagar. Tre kilo för varje fikapaus. Jag vägde mig imorse. Inte bra. Redan fet. Plus två kilo bara sådär. Kom igen. Vi behöver ju inte överdriva.

Men jo. Jag är nog tamigfan gravid. Läskigt. Jag som älskar ost. Särskilt getost. Nej. Nu tänker vi på något annat. Eller sover på saken. Japp. Sov gott.

För er som inte visste…

20120816-201000.jpg

Nu släpper jag ut magen och förhoppningsvis släpper jag ut bebisen i januari. Det börjar nämligen bli lite svårt att hålla in magen. Men nu är det officiellt. Jag har inte ätit en jävla massa chips och druckit öl utan jag har blivit preggo. Det är annorlunda och spännande. Och igår invigde jag mina första mammabyxor och idag släppte jag ut magen på jobbet. Så, så är det med det. Jag är i v 17 för er som undrar.

Med andra ord kommer det bli lite preggoinlägg här. Och skulle det vara så att ni vill säga grattis så önskar jag att ni gör det genom att lämna er röst till mitt bidrag i tävlingen Sveriges charmigaste hem, för kom igen, ni vill väl att jag ska kunna inreda det snyggaste barnrummet?

Tänkte väl det, pip in på den här länken ”Färglatt och finurligt” och lämna din röst (läs grattis till jag har blivit preggo) genom att trycka på stjärnorna längst till höger, då får du logga in med ditt facebookkonto och har du inte FB så är det lätt som en plätt att skapa ett användarnamn på tävlingssidan, och alltså inte på FB. Är du osäker på om du har lyckats rösta så trycker du på stjärnorna igen, du kan nämligen bara rösta en gång. Tävlingen avslutas om en vecka och då vill jag gärna vara på topp tre, snälla rara läsare, hjälp mig vinna.

För er andra som redan har röstat så är det ok att säga grattis. Om man vill det. Själv tänkte jag berätta om hur det var när jag pissade på pinnen…

Tusen, tusen tack så länge!

Det är syrummet som ska förvandlas till Sveriges charmigaste barnrum. By the way.

Ett stenhus

Att sova i ett svalt stenhus som är inrett med sommaren är min definition av semester. Att sedan vakna av fågelkvitter, strålande sol och råmande kor på avstånd gör definitionen än mer betydelsefull. På några hundra meters avstånd glittrar havet och utanför dörren smyger Wilma omkring i jakt på möss. Mannen slumrar i sovrummet och jag köper nybakat bröd till frukost. Vi gör frukost tillsammans och äter på trappan i solen. Sen gör vi ingenting som är särskilt ansträngande. Vi äter god mat på välutvalda ställen och läser böcker på löpande band. Ligger på varsin soffa och sover middag eller på en filt på stranden och får sand mellan tårna. Då blir jag så lugn som jag bara kan vara. Där. Och jag längtar redan tillbaka…

 

Väggmålning de Luxe

Så här gick det till. Ungefär. Jag fick den där kittlande beställningen och så började jag spåna på hur det skulle bli. En stor vit vägg med knottrig yta. Jag hade förstås inte bilden helt klar för mig när jag satte första penseldraget på väggen. Men det blir en så mycket roligare resa om jag låter målningen växa fram och inte har en exakt skiss. Dessutom blev det ändring av vägg, från kortsida till långsida.

Beställaren hade ritat ut på en karta vilka byggnader de vill ha med och jag gick sedan runt och fotograferade dessa. Alla byggnader utom två som jag har målat av har jag själv fotograferat. För att få rätt proportioner så använde jag mig av en overhead men bara för att varje byggnad skulle få rätt antal fönster, vinklar och vrår. Inte för att staden skulle bli proportionell i sin helhet. Vissa byggnader är dessutom spegelvända för att kompositionen i bilden skulle kännas bättre. Något som förstås är ett medvetet val och som beställaren är mycket väl medvetna om.

I mitten av målningen är slottet, som ni ser. Till vänster kan man bland annat se vattentornet, hamnen och ana den nya arenan. Till höger om slottet finns t.ex. rådhuset, domkyrkan och hantverkshuset som är det hus jag har målat i. Det är också på hantverkshuset som den enda färgklicken på målningen finns, nämligen en flagga med föreningens logga och nästintill Kalmar stadsvapen. Längst till höger mynnar målningen ut i Ölandsbron och i framkant är en gammal marknad där olika hantverksyrken symboliseras.

Jag är otroligt nöjd med mitt arbete och vet att beställaren är detsamma. Vilket förstås känns alldeles förträffligt bra. Hela hantverkshuset var under renovering och nästa gång jag besöker Kalmar ska jag se hur rummet blev i sin helhet.

Ni som kan Kalmar, känner ni igen byggnaderna?

Den nya trion

Nu har djuren åkt med bästa djurtransporten till Öland. Trion består som ni vet av en rykande het flodhäst som är värd sin vikt i guld, en gris med guldtryne och en förvånansvärt nöjd schimpans.

Egentligen skulle flodhästen som sagt bli ett lejon, men lejonet var av släktet transformers och har därmed otroliga egenskaper trots sin till synes osmidiga kroppshydda. Och med tanke på mina tidigare historiska teckningar av flodhästar så tror jag att den där rackaren kommer förbli i mina ägor.

Grisen däremot har ett tryne av guld och öron gjorda av 24:a karat. Med en bestämd blick och ovanlig uppsyn flyttar grisen gärna hem till en ägare som uppskattar humorn i en gul gris med guldtryne. För bakom den bestämda blicken döljer sig en pig full i fan. Den rosa bakgrunden valde grisen själv då den har lite svårt att skilja sig från sitt grisrosa ursprung.

Den gröna schimpansen har pensionerat sig från Ölands djurpark och ligger på span på stranden. Där visade det sig att det dök upp en rykande het flodhäst på Böda Sand och kärlek vid första ögonkastet uppstod. Med andra ord kan de inte slita sig från varandra och vill inget hellre än att leva lyckliga i alla sina dar. Så inte heller schimpansen kan få flytta hemifrån.

Men grisen som sagt, grisen, den suktar efter ett nytt hem, för hur kul är det att vara femte hjulet. Liksom. Grisen kostar 1500:- och det måste jag säga är ett alldels förträffligt bra sensommarpris.

Trots ringa triangeldrama och skumraskaffärer mellan trion ska de hänga på Kalk fram till Skördefesten. Och för er som är obotligt sugna på ett tokigt djur, tveka inte att beställa en tavla. Ni beställer, jag målar, ni betalar, jag levererar. Se så. Komsi, komsi.

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier