Wadköping och så

För att komma till Stadsparken passerade jag Cajsa Wargs gamla tillhåll, nämligen Wadköping. Vackra gamla hus som stödjer sig mot varandra och en härlig doft från Jeremiabageriet välkomnar mig till idyllen. Så här i efterhand är det väldigt konstigt att jag inte blev förförd av doften och köpte mig en nybakad bulle. Jösses vad gott det hade varit!

Hur som helst så är det fint i Örebro. Om det nu undgått er. En bulle på det kanske. På återseende gott folk!

Stadsparken och rosorna

I min tidsoptimistiska hjärna skulle jag spola tillbaka tiden för att fotografera en måndagstrött stad, men jag kom bara till Stadsparken där jag mötte inspirerande E. Bara och bara. Det var fantastiskt där rosorna slingrade sig täta i trädgården.

Ännu en flora skulle dokumenteras. Och vi knäppte bilder, luktade på blommorna och pratade med orangeklädda parkarbetare som glatt rensade rabatterna.

Har ni inte besköt Stadsparken och dess blommande rosenträdgård så tycker jag sannerligen att det är på sin plats. Här får ni ett smakprov på vad trädgården har att erbjuda. Tyvärr så doftar det inte alls lika gott på bild som i verkligheten…

Skogen och jag

Jag går bland högt gräs och trampar på torra grenar så att det knastrar i hela skogen. Granens barr sticks mot mina strumpbyxbeklädda ben då jag inte alls visste att en tur i skogen ingick i dagens kalender när jag valde kläder för dagen.

Men så fort vi svängt in på vägen vid stugan slog det mig att det bör finnas kantareller nu. Med rödluvans korg, slitna gummistövlar och kameran ger jag mig ut efter skogens guld. Första stället gav mig ingen frukt, men sen radade de upp sig som ett guldhalsband i skogsgläntan. Det är varmt och jag tar av mig tröjan, blottar min ryggtavla för blodtörstiga myggor och fläktar bort de närmaste insekterna som surrar runt mitt huvud.

Som mors lilla Olle går jag i skogen med läppar blå av bär. Hukar mig ner och plockar de största bären jag kan hitta. Hälften till mig och hälften i en påse till Jocke. Nagelbanden färgas lila och jag funderar på varför jag inte tog med en burk.

Spår av vilda djur och fjärilar som fladdrar förbi. Skräp i stöveln och skoskav. Jag går vidare mot stugan, hem för att visa dagens skörd. En skörd av skogens guld som visar sig räcka till kantarelltoast för fyra personer och dagens middag invigs på ett ypperligt sätt.

Tänk att få ha det så här bra. Först en promenad till den blommande Stadsparken och sen en utflykt till skogen. Snacka om bra första semesterdag. Och det där med Stadsparken, det visar jag er inom en hyfsat snar framtid.

Nu säger jag tack och god natt!

Som en rosa underkjol…

Som regndropparna ligger täta på blombladen och pionernas kronblad tappat sitt fäste och bildar en underkjol av rosa samlar jag mig efter en frukost och beger mig ut på nya fotografiska stordåd. En förmiddagspromenad står på agendan. Inspirerande E och jag tar återigen varsin kamera och utforskar närmiljön genom linsen. Jag ska memorera staden i ömson sol och ömson moln. En tripp innan arbetet på Öland kallar och innan jag återigen blir hänförd av mitt paradis känns som en bra start på veckan.

Vad jag lyckades fånga på bild återstår förstås att se. Hoppas att ni får en finfin måndag!

Böda – säsong fem

På lördag befinner jag mig återigen i repan på Böda för två veckors arbete och bloggande i detta semesterparadis. Jag ska göra mitt bästa för att mata er med information, tokigheter och ”bakom kulissernaklipp”.

Jag gör helt sonika en egen serie. För mig blir det säsong fem och kanske den sista sommaren, för Strix och kanal 5 blir det säsong tre och absolut den sista sommaren. Jag ska försöka visa er repan som ni tidigare inte har sett den, kanske få några kloka ord av vaktmästar-Lasse och få fräsiga skotips för campinglivet av Hanna. Vi får se vad som hinns med. Huvudsaken är att jag får insupa årets dos av Böda Sand och förbli en del av dig.

Vi ses på lördag gott folk!
Till dess hoppas jag att ni njuter ordentligt, kommer ihåg att ni bor i naturen och därmed inte ägnar energi åt att klaga på småkryp till personalen i repan utan nyper er i armen och påminns om att ni faktiskt har semester vid Sveriges vackraste sandstrand!

Pinkterrier

Det blev en oproportionell bullterrier med glimten i ögat. Färgerna gör sig inte rättvisa. Ska ta bättre kort i dagsljus. Nu är det bara ett djur kvar. Den gör jag imorgon. Den måste innehålla färgen gul. Nu är jag trött. Sov gott. Hej då.

Den där tävlingen…

Okej det var ju inte så jättemånga som sa ”hej, klart jag röstar på dig” när jag berättade om tävlingen innan. Mamma och svärmor var de trogna läsarna som höjde sina röster. Och fyra till. Men det räcker ju liksom inte. Jag ska tävla och jag ska göra det för att vinna. Sen blir det ju svårt om det bara är mamma, svärmor, jag och ni andra fyra goda själar som tycker att vi har Sveriges charmigaste hem, för man får bara rösta en gång på samma bidrag. Men om vi röstar full pott så finns det ändå hopp. Har ni ens sett de andra bidragen?

Jag ska i alla fall sätta ihop det bästa tävlingsbidraget, ska bara sova på saken innan jag riggar hemmet och mig själv för en exemplarisk filminspelning. Så under tiden, i väntan på något gott kan ni ju titta in de andra bidragen, det gör ni här. Mina favoriter är ”Huset med den vita tråden” och ”Där färg och lekfullhet får ta plats”. Bara så ni vet. Och vill man rösta så ska man logga in, men det är lätt som en plätt om man har facebook. Då kan man även vara med och tävla om man vill.

Semesterfirande

I går vid den här tiden hade jag precis kommit in och sagt hejdå till mina gäster. Vi hade suttit på altanen till kl 23 och skrattat som bara den. Vi som i mina bästa kollegor, härliga AE och Moder Tereza. Det var så fantastiskt trevligt. Vi grillade baconinlindad kycklingfilé och gjorde foliepaket med grönsaker. Hur gott som helst. Till efterrätt fick vi en lite för god chokladkaka med marshmallows och glass. Mums.

Vi åt och drack och skrattade och skrattade. Vi firade in semestern på bästa sätt och pratade om tokigheter på jobbet, galna youtubeklipp och det här med fåglar. Samtidigt slet fem arbetare med att lägga pannor på taket. Det kändes dock inte helt okej. Att de kämpade som egyptierna när de byggde pyramiderna och vi höll låda på altanen och bara hade det gött. För omväxlingsskull kan jag ju prova på det här med att vara girlygirly, mannen jobbar och jag tittar på. Någongång måste ju vara den första. Ha.

Men nu är taket nästan klart, jag har fått massor av energi av värsta bästa tjejligan och alla blev mätta och belåtna, inklusive kämparna på taket. Så summa summarum får ändå vara bra på det stora hela. Semestern har börjat och jag ser framemot sovmorgon, måleri, Öland och annat arbete.

Tusen tack för igår alla fantastisk tjejer, jag är väldigt glad att jag känner er. Det här får vi styra upp snart igen, men först säger jag tack och god natt.

Blåefanten

Låt mig presentera världens snabbaste elefant. I alla fall världens snabbaste som jag vet och som jag har gjort. Visst blev den fin?

I förra veckan ringde en av ägarna till min favorithamburgerrestaurang och nattklubb på Öland, nämligen Kalk. Ja, hon som ringde heter inte Kalk, det heter stället. Så klart. Hur som helst så ringde hon och frågade om jag hade några tavlor som jag skulle kunna ställa ut där under sommaren tillsammans med andra konstnärer. Jag svarade givetvis ja även om jag inte hade någon aning om vilka tavlor som jag skulle visa. Jag har ju tavlor, men inga som är precis nyproducerade. Och tre vilka som helst som jag har gjort och som jag kan tänka mig att sälja hade jag kunnat skrapa ihop. Men det är ju ingen sport.

Därför kom jag på att jag ville måla djur. Jag pep iväg till Magnussons och köpte tre dukar med måtten 50×70 cm, sen googlade jag elefant, schimpans och flodhäst. Jag började med elefanten. Som ni ser.

Så nu har jag gjort en förbannat fin elefant. Som ska få två kompisar i helgen, om det blir en schimpans och en flodhäst är inte säkert, men blåefanten kan ju inte stå alldeles själv på den där heta savannen. Eller var han nu är. Han kanske bara är modell framför ett brandrött skynke. Det har vi inte riktigt hunnit diskutera än efter som han springer mot mig.

Vad tycker ni att jag ska måla mer för djur?

Lite research

Okej. Nu är det såhär att Fastighetsbyrån på Swedbank har en tävling, där man kan vara med och tävla om man har Sveriges charmigaste hem. Det tycker säkert alla att de har, men jag tycker såklart att vårat hem är helt otroligt charmigt och inte riktigt som något annat som är med och tävlar nu. Förstås. Charmigt och charmigt, men ni fattar. Jag tänkte vinna.

Man får ladda upp fem bilder, men tydligen kan man skoja till det lite och sätta ihop flera bilder på en fil. Lätt som en plätt och ger åskådaren en tydligare överblick. Man kan även ladda upp en film, vilket ingen hittills har gjort. Men som jag givetvis kommer göra om jag ska tävla. Allt eller inget.

Nu undrar jag om ni röstar på vårat charmigaste hem eftersom jag tänker vara med och tävla, och tävla gör jag bara med inställningen om att jag ska vinna, så säg mig, röstar ni på mig?

Här kan ni se vilka bidrag som hittills har anmält sig och är med och tävlar.