Mittemellan ledig…

20120730-124509.jpg

20120730-124523.jpg

En skön måndagsmorgon. Gick på en rask promenad med mannen innan frukost, fem km med fågelkvitter och sicksack mellan sniglarna. Alltid gå till fyren och sen lite runt.

Vi kan säga att jag är ledig idag, bokstavligt talat mittemellan två jobb. Imorgon börjar äventyret med att måla en stor vägg i ett hus i Kalmar. Snart ska jag göra klart de sista förberedelserna. Kalmar stad ska växa fram på en yta av ungefär 35 kvm. Spännande. I huvudet är det snyggt som bara den, nu ska jag bara få ut det och göra mitt jobb.

Än så länge ligger jag på soffan och filosoferar, har en katt på magen och en man som klipper gräset utanför. Jag trotsar solens strålar och slumrar till lite inomhus. Sträcker på mig och samlar kraft för eftermiddagens skissande.

Hoppas att ni också har en skön måndag. På återseende gott folk!

 

Sista dagen och gratängen

20120729-230846.jpg

Jag hann knappt börja i repan förrän jag skulle sluta. Eget val förstås. Men två veckor går fort. Och trots magont och det där så hade jag en skön sista dag på värsta bästa sommarjobbet. Och rolig.

En timme innan jag skulle sluta ringer en donna och är lite lätt hysterisk i tonen, jag tänker förstås att det är någon i fara och att jag ska tillkalla sjuksystern. Men jag hör först inte riktigt vad hon säger utan uppfattar bara 200 grader, potatisgratäng, ugn och några svordomar. Jag har svårt att hålla mig för skratt då jag inser att det inte var någon person i nöd utan en middag i behov av potatisgratäng.

Problemet är att hon inte tänker ställa in gratängen i ugnen förrän hon vet att ugnen är på just 200 grader. Och hur fan ska man kunna veta det. Jag undrar om det inte finns någon lampa som visar det. Nej. Det finns ingen lampa. Hepp.

Jag ringer Eliassons och får reda på att det är en gasspis. Och där kan man inte se gradantalet. Jag ringer tillbaka till donnan med gratängen och berättar, hon påpekar att det är brådis eftersom det vankas middag för tjugotalet gäster om 40 min. Tillsammans kommer vi fram till att man får köra lite på känsla och vara beredd på att det oftast går fort i en ugn med gas. Jag lägger på luren och ler.

Jag hoppas innerligt att gratängen blev makalöst god och att middagen blev fantastisk. Och jag tackar för ett av dagens goda skratt. Och jag ler för att jag skulle kunna varit den där donnan som svurit över en ugn…

 

Just nu

20120729-153801.jpg

Jag märkte knappt att det var 470 enheter som checkades ut, det flöt på så fantastiskt bra. Och ja, det var alltså fler än den summan som jag angav tidigare. Under tiden som jag drack tranbärsjuice och svarade i telefon så passerade alla ekipage mig nästintill oberört. Det var med andra ord lite skillnad mot förra söndagen då det var ett smärre kaos här. Nu är nya gäster på väg in och vi har en skön söndag i repan. Det finns i skrivandes stund ett fåtal platser med el lediga och utan el ska inte vara något problem. Vi kommer med andra ord inte bli fullbelagda igen den här sommaren om det inte inträffar ett mirakel.

På smhi:s hemsida lyder följande prognos, molnigt och regn som kan ge rikliga mängder. Åska kan förekomma. I natt drar regnet bort, då drygt 15 grader och frisk nordvästlig vind. I morgon växlande molnighet, mest uppehåll, 20-24 grader och sydvästlig vind. Resten av veckan ser det ut som vi slipper regn och som att solen hittar tillbaka.

Så var det med det och jag vill kasta min urinvägsinfektion i upphittat-lådan.

 

Kör försiktigt!

20120728-215947.jpg

Under tiden som jag var tvungen att uppsöka läkare och därmed lämna min roll i repan så körde jag lite sidoverksamhet på tomten, plats utan el till kompispris. Bra grej.

Men idag är jag tillbaka i hetluften för att jobba min sista dag. Och vilken dag det kommer bli. Vi ska checka ut 444 enheter. Jag vet, helt galet många.

Tips från sommarölänningen, åk så tidigt som ni bara kan, kan ni inte åka tidigt så antar jag att ni har tillräckligt med fantasi för att klara av den klassiska bilkön som startar strax norr om Köpingsvik och som om man har otur håller på ända till Ölandsbron. Är man dock den äventyrslystne och vill upptäcka nya vyer svänger man av vid Föra och tar vägen på östra sidan i hopp om mindre trafik.

Så, alla härliga gäster, kör försiktigt och hjärtligt välkomna tillbaka!

 

Slutgiltig sjukhusstatus

20120728-203848.jpg

20120728-204307.jpg

20120728-204800.jpg

Strax efter det senaste inlägget så kom ytterligare den där läkaren som skulle trycka på min mjuka mage. Med tanke på att alla mina värden är bra och att jag inte har haft någon feber så kunde vi tydligen utesluta blindtarmsinflammation. Skönt.

Det visade sig istället vara början på en urinvägsinfektion så nu ska jag få antibiotika i en vecka, sen ska nog smärtorna försvinna. Så det var inte bara en släng av hypokondri.

Dock tycker jag att det är konstigt att det inte syntes på kisseriet som jag lämnade igår, att det var det som kunde vara grejen. Men, men. Efter ungefär ett dygn på sjukhuset i Kalmar så fick jag äntligen åka hem. Igen. Och jag fick äta. Dock får jag inte tag i medicinen förrän måndag men det hör väl till det här med sjukvården på landet.

Dessutom måste jag säga att alla på sjukhuset gjorde ett mycket bra jobb, trots all väntan, jag tycker synd om de stackarna som uppenbarligen arbetar hur mycket som helst och som får reda ut allt från lömsk magsmärta till andningssvårigheter.

Så summan av kardemumman, måste du åka till akuten och inte är döende ta med en bok eller två för du kommer få vänta även om du kommer på läkarens rekommenderade tid. Hörlurar och musik är också ett hett tips ifall du vill undvika ulkande ljud. Har du smärtor på höger sida av magen men mår bra i övrigt så är det troligen inte blindtarmen utan kan vara en urinvägsinfektion som ska behandlas med antibiotika.

Så var det med det och nu hoppas jag att det inte blir några mer sjukhusvistelser på väldigt länge.

Klart slut från sjukstugan. Fast jag glömde det roligaste, precis när jag skulle lämna sjukhuset mötte jag Henrik Schyffert och hälsade glatt på honom och påminde honom om var vi senast sågs, det där träningspasset ni vet.

Och nu är allt i sin ordning, jag är hemma igen och mätt. Over and out.

 

Möjlig hypokondri…

20120728-145909.jpg

20120728-150823.jpg

Nu tryter tålamodet. Jag har inte ätit sen igår kväll. Ska jag äta eller ska jag fasta, är det trubbel med tarmen eller är det bara falskt alarm? Jag har ingen aning, jag vet att magen kurrar som om jag vore en vansinnigt hungrig björn som blivit för tidigt väckt ur sitt ide och jag vet att jag har ont på höger sida av magen. Om man trycker till. Förutom detta så mår jag förträffligt bra.

Men att spendera två dagar på Länssjukhuset i Kalmar är lite över mitt behov för utflykter. Jag var som sagt här igår för att få svar men blev ordinerad att komma tillbaka idag kl 9. För att jag inte skulle behöva vänta så länge. Jomenvisst.

Prick kl 9 kom jag in på akutmottagningen och en timme senare fick jag lämna samma prover som igår. Två timmar senare fick jag träffa en doktor som genomförde samma procedur som doktorerna jag träffade igår. Ännu är det oklart. Jag kanske fick en släng av hypokondri. Bara. I sånt fall tycker jag att vi drar ett sträck över det här nu och går fort och ser glad ut.

Men framförallt äter. Det vore gott. Nu är kl 15.00 och ytterligare någon ska klämma på min mage, sen så tycker jag att dessa smärtor bara var ett dumt påhitt. Och jag ber nästan om ursäkt för att jag snart har upptagit ett dygn på akuten. Eller är det månne så att systemet för sommaråkommor av olika slag inte ska förläggas på akuten?

Joråsåatt. Annars då?

 

Diagnos åkband

20120727-232121.jpg

Smärtor på höger sida av magen. Pratar med sjuksköterskor och besöker vårdcentralen. Remiss till Länssjukhuset i Kalmar för att ta prover och fastställa en diagnos. Sju mil bort och bilkö med husvagnar i täten. Framme 2,5 h senare. Puh. Sträckan tar vanligtvis 1 h.

Akutmottagningen tycks vara sommarens vårdcentral. Uppenbar fotbollsturnering in the area med livsfarliga närkamper som följd. Plötsligt kommer en spelare från Rynninge IK och vi känner oss nästan som hemma. Vi som i mannen och jag, då han äntligen anlänt. Bra start på vår gemensamma övistelse. Joråsåatt.

Minst sju fotbollsspelare passerade när jag väntade på ett uttalande från en doktor. Andra patienter kom och gick varav en sannerligen var magsjuk då denne satt med spypåsen i hand i väntrummet. Vad sägs om att vomera på toaletten så att resten av patienterna inte behöver höra på allt ulkande. Jag var tvungen att lämna väntrummet. Men det gjorde inget för efter första mötet med en syster som tog blodprov visade det sig att jag skulle få vänta 3 h innan doktorn gjorde exakt samma procedur som doktorn gjorde sju mil norrut på vårdcentralen 8 h tidigare. Dumt att se vad det stod i remissen, man vill ju gärna skaffa sig en egen uppfattning, tänkte säkert doktor Kalmar.

Så vad blev då diagnosen, misstänkt blindtarmsinflammation. Åtgärd på det, återkomma imorgon för att återigen ta ny prover och genomgå samma procedur. Yes asså. Jag älskar sträckan norra Öland-Kalmar under sommarens högsäsong. Ironi.

Och ja, det blev 14 mil idag och blir 14 mil imorgon. Spännande att se vad den där tarmrackaren håller på med. Tur att jag har fixat åkband på akutmottagningen i Kalmar så att jag bara kan sträcka upp näven när jag traskar förbi entrén imorgonbitti och känner mig aningens besvärlig då jag inte är ett dugg döende utan bara har ont i magen…

Men sprucken blindtarm kan tydligen bli livsfara så det är lika bra att ta det säkra före det osäkra. Jag är vid gott mod och vill självfallet bara veta vad det är som smärtar min högra våm, som den idisslande kon jag är.

Nu sover vi, jag och alla mina magar. Fortsättning följer gällande åkbandet på Länssjukhuset. God natt.

 

Sommar på Böda

20120726-135327.jpg

Håll i hatten vilket väder vi har nu, det är ju helt fantastiskt! Strålande sol, något svalkande vindar och inte ett moln så långt ögat kan nå. Lite vattengympa i poolen och duktiga barn som avslutat en veckas simskola med simborgarmärken som bragd.

Jag knäckte lite extra i poolen och sålde glass på löpande band. Inte i som i klädsim med en glasslåda på magen, men som i poolentrén. Min huvudräkning fick återuppliva gamla minnen sen högstadiet och det gick ganska bra minsann. Det var roligt att träffa glada badgäster med fina solbrännor.

Jag ska nog själv bättra på min bränna lite innan nya äventyr tar mig till Kalmar. För här i repan har vi det alldeles för lugnt. Inte så konstigt med en fullbelagd camping och riktig sommar.

Jag hoppas så klart att ni njuter ordentligt av den härliga sommarvärmen, dricker rikligt med vatten och tänker på hur förbannat bra ni har det!

 

God natt…

20120725-225005.jpg

Igår hade jag verkligen värsta bästa lediga dagen. Minus att inte Jocke var med förstås. Men han kommer snart hit så då blir det ordning på torpet.

I går var det som sagt strålande sol och verklig sommarvärme. Efter gräsklippningen cyklade jag in till byn och belönade mig med fina Riceprodukter till Jockes stora förtret. Men han är som sagt inte här ännu och vet inte om att vi tydligen behöver sex assietter i regnbågens alla färger så att vi kan duka upp till färgglada middagar på verandan. Det ska nämligen ske i augusti, då värmen är här för att stanna och jag åter är hemma i Astrid Lindgrens värld. Om jag får bestämma.

Men innan jag trampade hemåt och mimade till discodängorna i hörlurarna så köpte jag med mig en dagens från kvarterskrogen och placerade sonika en spätta i cykelkorgen. En spätta i cykelkorgen och en på sadeln.

Sen åt jag glatt i solen och försökte styra upp någon slags solbränna i takt med Eskil Erlandssons sommarprat. Alldeles lagom behagligt med en småländsk bonde sådär på sin lediga dag.

Gårdagens roligaste var när jag var hos mina Ölandsföräldrar och mamma V tejpade ner sitt nytvättade hår runt öronen så att polisongerna på den klassiska kortklippta damfrisyren inte skulle krulla upp sig och stå rätt ut när det torkade. Typ av tejp var vanlig kontorstejp och ej silvertejp. Uppfinningsrikt måste jag säga.

Idag däremot såg jag det fina vädret från insidan av receptionen. Men det är inte så dumt det heller. Bara en annan grej.

God natt.

 

Juliaresan är i mål!

Jag läste snabbt om Juliaresan på en dagstidning och blev rörd av deras resa. Men jag visste inte då att jag en dag senare skulle fälla tårar för deras fantastiska tripp ägnad till deras bästa vän Julia som gick bort i cancer den 29 februari i år.

En timme innan de äntrade scenen på Böda fick jag veta att de skulle cykla i mål på Böda Sand. Självklart skulle jag dit och skänka pengar till Barncancerfonden. De har cyklat från Östersund och samlat in pengar längs vägen för att stödja forskningen av cancer. Det tog 11 dagar att komma till Böda. Det tycker jag sannerligen är en bragd. Det är åtminstone en herrans massa mil på cykel.

De är i mål som i sin cykelresa. Men de är inte i mål som i insamlingen till barncancerfonden. Skänk pengar du också. Här kan du läsa om deras resa, Juliaresan.se.

YouTube Preview Image

 

 
1 av 512345