Företagarens årskrönika…

Jag började med att göra klart mina bästa målningar till MoveTecah. Bästa enligt pappa Pohlman. Och jag är förstås också väldigt nöjd med dem. Av de 20 containrarna till samma kund har jag fortfarande några kvar att producera 2012. Sen tecknande jag på löpande band, inte för Deermountain Designs räkning utan för att inte somna på lärarkonferenser och dylikt. Jag gick även en distanskurs på universitetet i ämnet grafik. Där föddes skrikapan som senare blev tryck på tygkassar.

När det blev vår begav jag mig återigen till Böda Sand för att måla Bödde på asfalten. Han blev stor och fin och överkörd av glada campare. Senare på samma camping hade jag en utställning där jag sålde den röda camparen.

Under hela vårterminen var jag dessutom rådgivare åt Örebros bästa UF företag. Vilket resulterade i mycket nätverkande och peppande där jag fick dela med mig av mina erfarenheter. Under höstterminen nu har jag även varit rådgivare åt ett nytt UF företag och hoppas på framgång under våren 2012.

I augusti var jag med i tidningen 101 nya idéer, där det sällsamt duktiga radarparet Anna Mård och Karin Foberg stylade och fotograferade mitt pysselrum. I september kunde man även läsa om mig i Örebroa’n eller se mig på Pecha Kucha Night #5.

Och så var det lugnet före stormen, för i slutet av november smällde det till i fabriken. Förfrågningar och beställningar haglade in tack vare Matplatsen och hela december var en månad av tecknande och målande. Dessutom skänkte jag en målning till Eremos insamling, vilken drog in 950 kronor på Tradera.

Så summan av kardemumman. 2011 var året då Deermountain Design vidgade sina vyer och skickade beställningar från norr till söder. Jag upptäckte att jag kunde måla förbaskat bra och realistiskt samt att kombinationen av tusch och akvarell visade sig bli lite av en succé.

Inför 2012 hoppas jag givetvis på än fler beställningar och uppdrag. Både stora som små. Ateljén är städad, penslarna är tvättade och färgerna är påfyllda. Så här med önskar jag alla mina kunder, samarbetspartners och fans ett fantastiskt gott nytt år!

Påskatten

Om det faller sig så att det ligger en påse på golvet och en busig katt strax bredvid. Då blir det en påskatt. En påskatt som tror sig lura sin omgivning och leka tittut. Till slut sticker bara svansen ut och Wilma tror nog att hon inte syns. Men jag ser henne. Jag ser nästan allt som har med påskatter att göra…

Te på tu man hand

Jag dricker sällan te. Väldigt sällan. Mest för att jag blir så rackarns varm av det så att jag nästan svettas. Men nyss så frös jag och då passade det ju alldeles utmärkt bra att dricka te. Som tur var fick mannen och jag varsin fin tekopp i julklapp samt att jag fick rackarns gott julte av några föräldrar på jobbet. Det smakade som chailatte och smekte min tunga tillsammans med en gnutta honung.

Jag önskar inte att jag fryser mer, men jag önskar att jag inte svettas av te, för det var väldigt gott och tar gärna en kopp till. Gör det ni med för att vara på den säkra sidan mot kylan vetja…

Evas guaca

Här om dagen gjorde jag middag á la Kimberly. Det vill säga stekta laxbitar med sallad och guacamole. Vilket vi åt ofta den där gången vi var med och öppnade IKEA i Haparanda. Anyway. Den där guacamolen som jag slängde till på en höft blev så vansinnigt god att jag måste dela med mig av det enkla receptet.

Du behöver givetvis avokado, sen en flicknypa sweet chilisås och så några matskedar crème fraiche med smaken paprika och chili. Mängden av allt beror ju på hur mycket du vill göra samt hur många kärleksfullt mogna avokado du har. Sen mixar du det och du har en förbaskat god guaca som till exempel fungerar utmärkt till stekt lax. Bara så du vet. Och nej det behövs ingen vitlök eller salt och peppar, det var gott nog ändå.

Eva och Stadsparken

Vi tror inte på någon vinter. Naturen och jag. Vi tror att det kan få bli vår utan en kylig vinter. Vi sträcker oss mot skyn och hoppas på att slippa den ilande kylan där snoret fryser fast i näsan och där knopparna fryser sönder och går förlorade.

I går när jag gick i Stadsparken så såg jag minsann inga tecken på vinter. Jag såg en massa fina mönster, detaljer, livliga växter, färger och skuggor. Det var ett ljus över stadens vackra park som påminde om våren. Dagmar skakade om lite och det var inte helt lätt att fånga vajande knoppar och svajande nypon.

Men många bilder blev det och i skrivandes stund konstaterar jag att jag skulle kunna göra minst en bilderbok av alla mina fina foton, vad tror ni om det?

Bara Vara

Jag har skrivit om det förr och jag skriver om det igen. Bara Vara. Örebros bästa fik. Och det enda stället som jag dricker kaffe från. Som sagt, om Matteus gör en kaffemaskin någon gång då är jag den första att köpa den, till dess går jag dit och köper alldeles ljuvligt gott kaffe.

Och nej, det är inte riktigt kaffe för er som dricker kaffe på riktigt, men det är tillräckligt bra kaffe för mig. Sen har de ju en massa olika sorters kaffe, men den sorten som smakar lite kaffe och mest choklad eller något annat gott kittlar dödsskönt i min kista.

Och vill man dessutom ha en förbaskat god macka så är det här det rätta stället att köpa den på. Kolla in den med avokado och parmesan och tro mig, det är den godaste mackan jag har ätit och en ständig favorit. För att inte tala om de där chokladbitarna, men de får jag prova nästa gång jag går dit. Om ni inte vet var det ligger så hittar ni det på Köpmangatan 24, Örebro.

Och om ni gillar Bara Vara lika mycket som mig tycker jag att ni ska gilla deras facebooksida. Och det här skriver jag bara för att jag tycker så mycket om deras goda grejer och särskilt för att Matteus och hans personal alltid är så trevliga. Och så vill jag så klart att ni ska gå dit och äta en macka eller två. Så det så.

Ett soligt Örebro

I dag lockade alltså solen ut mig från kontoret. Jag tog med mig min kamera och begav mig upp på stadens gator. Inte för att handla på rean. Nej, nej. Utan för att fånga fasader och ögonblick. Och för att ha en fantastisk skön semesterdag.

Stoff av slott…

Jag samlar stoff om min stad. Vrider och vänder på kameran. Letar detaljer från Dagmar. Försöker fånga ögonblicken i naturen. Slottet står stadigt än och vinden tar tag i mitt hår. Sol som värmer upp fasadernas färger och väder som om det vore mars.

En annorlunda lunchpromenad med Örebro i fokus. Lyfta blicken och fånga något stort eller sänka den och få syn på något litet. Örebro är vackert och det skulle inte göra mig någonting om det var mars nu…

Mellandagsrea och så…

I dag gick mannen och jag på stadens gator strax efter att affärerna öppnade. Mitt mål med dagen var att få tag i de där jeansen som skulle sitta som ett smäck. Och med mental förberedelse för svett i provrum och jobbiga lysrör som får en att se genomskinlig ut så lyckades jag med bravur. Så rackarns bra. Och alltid bra att handla julklappar efter jul. Tack mannen.

Och Tack Emma (att vara någons fru…) för alla reatips. Dock är jag inte så bra på att handla på nätet, men jag kanske kan bli. Men egentligen behöver jag inte köpa ett endaste plagg till. Eller något annat heller för den delen. Jag ska däremot rensa min garderob. Då kanske jag gör några fynd.

Ovanstående hopkok är från rean på Nelly.com. Där fastnade jag istället för att bygga det där pusslet. Jag fönstershoppade sonika sommarkläder och drömde mig återigen bort till Öland. Bara så ni vet. Och pappa. Jag fönstershoppade bara på nätet och gjorde alltså inte över med några pengar. Titta är gratis.

Har ni köpt något på rean?

Lagrad kärlek och våldsamt radarpar…

I går smågodis och ostbågar efter julmaten hos svärfar. I dag smågodis och lagrad kärlek tillsammans med supertanten och mannen. Tänkte lägga mig och bläddra i min nya bok, men Dagmar och Cato gör mig orolig. De busvisslar på mig genom ventilen i badrummet som om jag gick framför dem i kortkjol. De viner fram som om de hade varsin kappa av presenning. De slår emot och påminner om åska. Vinden studsar och trilskas och skapar läskiga ljud.

Hade vi haft duschdraperi hade det fladdrat i vinden och hade Wilma varit en utekatt hade hon blåst bort. Radarparet tar i så att cyklar välter, julbelysningen gör frivolter och träden dansar quick-step. Fart och fläkt och vind i volangerna. Visslande i fläkten och otäcka ljud runt husknuten.

Dagmar och Cato, stilla er och bli för tusan inte den värsta stormen på 30 år. Det är inget att bli ihågkommen för, bättre att äta lagrad kärlek och bara krypa upp i varandras famn och inte vara sådär våldsamma som ni är nu…

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier