Fixa och dona

I stugan så börjar det mesta att bli klart, men på tomten finns ett litet uthus där vi nu håller på att göra klart en gäststuga. Vi åkte dit en stund igår. Då hann vi måla lite fönsterfoder och sätta upp lite lister i taket. Nu är det bara golvet som ska målas svart, sen får jag börja ernsta.

Och som jag längtar. Redan för länge sen när jag klickade hem ovanstående Marimekko tyg från Tradera så bestämde jag mig för att accentfärgen skulle bli orange. Nu får vi se vad jag hittar mer för pryttlar. Gäststugans största funktion är givetvis att gäster ska kunna sova över där, så en säng och inte så mycket mer ska få plats. Möjligtvis några garderober. Om ni ville veta.

Grönt ego

Jag har börjat på fyra lika själporträtt. Jag blev inspirerad av projektarbetet med färgtema på jobbet och har därför gjort en skiss i huvudet och i Photoshop med grön färg, som ni ser. Snart får vi se hur de blir när jag ska måla på riktigt, men det bli inte idag. Bara så ni vet.

Nu är det tack och god natt och läs Örebroar’n!

Örebroar’n

I den här veckans Örebroar’n är jag med och jag tackar Maria Eremo det ödmjukaste för att hon tipsade redaktionen om mig, samt Malin Nyström som gjorde ett så fint reportage.

Jag är så glad för den sidan att jag firar med att måla ett självporträtt i gröna toner. Vill ni läsa reportaget så tryck här och bläddra fram till sidan 28.

Uppdaterat: Artikeln går bara att läsa på nätet fram till den 27:e september, högerklicka därför på bilden och välj öppna bild för se den i större format. 

Hemma

I går fick jag hämta ett paket på posten med mina nya tjusiga Converse. De är så fina att de nästan åker upp i hyllan på en gång. För nu när det är höstrusk ute lär jag ju inte skutta runt i dem. Än så länge kan jag ha dem inne och jämföra med mina bröllopsskor…

Utbuktande bralla

I morse när jag skulle gå till jobbet så tog jag på mig ett par jeans som låg i en klädhög av tidigare använda kläder. Jag upplevde dock inte jeansen som smutsiga och bedömde därför att de fungerade för ytterligare en dag på jobbet. Inget konstigt.

Men så vid lunchen så satt jag och kliade lite på mina myggbett och när jag närmade mig knävecket så var det något konstigt som buktade ut i brallan, inte mycket eftersom jag inte märkt det tidigare, men lite. Då slog det mig att jag nog hade ett par gamla trosor där, som liksom hade fastant i avklädningsmomentet. Nåväl.

Jag berättade för mina kära kollegor, Leader L och Player E att jag precis hittade ett par gamla trosor i knävecket. Först frågade de nog vad jag sa, men mycket riktigt, ett par gamla trosor hade fastnat i knävecket.

Det blev skrattsalvor till efterrätt vill jag lova.
Tja, vad ska jag säga, bra att mina tokiga sidor kommer fram och att vi har roligt på jobbet. Haha.

 

Köldknäpp

Köldknäpp. Myggbett. Mensvärk. Regn. Det är höst nu. Mockasiner och skarf på. Mössa inomhus och kalla händer. Frusen fröken. Lycklig fru. Myggbettsbeklädda vader. Klia som en tok. Låta bli. Tänka på annat.

I natt ska jag nog sova i min sprakdräkt och endast låta näsan sticka ut…

Jag överraskar…

Vi fick äppelbakad falukorv med potatismos till lunch idag på jobbet, och det handlar inte om att jag ska överträffa kocken, men som av en händelse hade mannen tagit fram en falukorv som han önskade att jag skulle tillaga. Därför överträffade jag mig själv med inspiration från kocken på jobbet och gjorde helt enkelt en favorit i repris, toppat med smörstekta kantareller och potatismos med en touch av basilika. Ha.

Eftersom Gudrun med stavarna avslöjade att det fanns kantareller runt husknuten på jobbet så tänkte jag att det hade kommit upp nya nu sen senast jag letade efter skogens guld just där. Och mycket riktigt. Inte många, men tillräckligt för att det skulle kittla dödsskönt i kistan tillsammans med den övriga maten.

Och mannen blev minsann överraskad, för jag kan, om jag bara vill.

Förresten så är den här röda formen från Rice, som vi fick i bröllopspresent av bästa Erik Eastman en ny favorit till mina påhitt i köket… Rekommenderas och kan köpas här.

Välkommen hösten!

Hösten gör sig påmind utanför dörren. I rännstenen samsas röda löv med fallna gröna. Färgerna glädjer mig och det var nästan som om de plingat på dörren. Löven. Som om de ville säga, ”hej, ser du oss?”  Jag tror att de hade kommit överens om att de skulle ligga precis sådär, att det översta röda skulle ta sats till dörrklockan och sedan sväva ner till rätt position.

Klart att jag ser er. Jag ser er och dokumenterar er, tar med er till mitt bildminne och ler åt er fina komposition. Välkommen hösten!

Kärlek

Foto: Emma Sandström

Det här är väl ungefär som att skriva om hur många dagar, veckor eller månader ens barn är. Men jag har inga barn. Jag har en man och är minst lika stolt över det. Och idag har vi varit gifta i tre månader. Så det så.

 

Gula fingrar

 

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier