På väg…

20110929-173611.jpg

Är på väg till paradiset. Vi har precis passerat Njölhult och gjort det första stoppet. Wilma har sträckt på benen precis som oss övriga. Britt är här och värmer oss med sina 22 grader.

Hej härliga långhelg!

 

Ut och njut

Vagn med tre förväntansfulla glada barn. Upp för backar i skogen, ner för backar. Svänga i skogen och skratta i farten. Komma till hagen och hälsa på korna. Bjuda på en äppelbit och prata kospårk, ”vad säger kon?”.

Titta på sniglar och sothöns. Köra i groparna så det skuttar i vagnen. Springa med vagnen så barnen bubblar av skratt. Komma ner till sjön och kasta sten så att det plumsar. Bli omringad av hungriga änder som tror att de ska få mat och peka och säga ”titta” (nej, änderna säger inte titta).

Få syn på fyra ståtliga svanar och prata med en gubbe som har armarna på ryggen. Springa hem med barnen i vagnen och vinden i håret. Bli den svettigaste pedagogen på hela Helianthus för dagen. Tro mig.

Men tänk så fantastisk. Få vara lite över ett år eller lite över 30 år och skratta, kasta sten i vatten, prata med kossor, kolla in sniglar, springa för glatta livet, hälsa på svanarna och nästan få en and i tummen en hel förmiddag…

Är inte det ut och njut så säg?

 

Kastanj med strössel

I morse var jag på utflykt med tre barn till Rynningeviken. Det var fantastiskt. Svettigt. Jag sprang med dem i vagnen och de skrattade. Vi åt frukt bredvid kossorna för att sedan gå ner till vattnet och kasta sten. De satt i vagnen och jag assisterade med sten och typiska frökenuttalanden.

Nu på kvällen har jag fått vara barn tillsammans med inspirerande E. Barn är jag i och för sig mest hela tiden i den bemärkelsen att jag har barnasinnet kvar så hälften vore nog, men så tråkigt jag skulle ha det utan det. Och det är ju dessutom en perfekt egenskap som förskollärare.

Hur som helst så skulle vi från början utöva någon slags motion, inspirerande E och jag, men jag ville plocka kastanjer. Så då gjorde vi det i skymningen med livet som insats. För det är inga små bomber som lättar från de där träden. Men vi klarade oss utan bulor och utan kajskit. Och fick med oss två kassar med kastanj och strössel. Strösslet är de där små som ser ut som en fyrklöver, vad heter de?

Så nu har viden fått sällskap av hösten och resten tar jag med till jobbet.
Yes asså. Härlig onsdag.

 

Förfrågningar

Foto: Victoria Lindberg 

Som sagt. När Sveriges största matbloggare länkar till min hemsida är det ju sannerligen bara att tacka och ta emot. I går fick jag nästan dåndimpen när jag insåg att besökstatistiken var så hög att den slog i taket. Jämfört med Victorias blogg är det väl knappt en procent, möjligtvis en promille och inte ens i närheten av något tak.

Men för tusan, jag är otroligt glad för det lilla, och det lilla är i det här sammanhanget så stort att jag gör high five med mannen, funderar på att spela in en ny dansvideo med peruk och blir imponerad av att många uppskattar det jag gör och att ni dessutom har skickat förfrågningar på beställningar av tavlor.

Därför vill jag bara förtydliga att den tavlan som jag gjorde åt Sebastian är gjord i akvarell och tusch. Bilden är ungefär som ett A4 och inklusive ram blir den 30×40 cm och kostar 600 kronor i nuläget. Och, ja, jag tar emot beställningar på diverse önskningar och diskuterar gärna fram ett bra motiv för att både jag och ni som kunder ska känna er nöjda.

Så tack igen, välkoma hit och här ska det målas barn!

 

Måndagsmodell

I dag har vi haft planeringsdag och då kan man ju liksom passa på att vara tjusig när inga näsor ska torkas, ingen banan ska smetas in mellan fingrarna och inga bajsblöjor ska bytas (ja, det är sant, jag har börjat byta bajsblöjor, återkommer om det, haha). Så jag festade till det med smink, armband och kavaj. Det ni. Därför bjuder jag på måndagens modell.

Kavajen är den jag fyndade för 50 kronor på Erikshjälpen, kängorna är från Monki, byxorna är några slags finstickade mjukisbrallor från Ginatricot, där även halsduken kommer från och blusen är från H&M. Det är till att passa på som sagt.

Egentligen borde jag kanske haft sparkdräkten idag i stället för i fredags då jag representerade Helianthus för nyfikna föräldrar. Fast jag står fast vid att sparkdräkt bör vara det ultimata frökenplagget. Kavaj är mer möte, sitta på en stol och vrida på sig i 10 timmar och skapa framtid…

 

Välkomna Vickans läsare!

Efter att Victoria Lindberg länkade till min sida så tickar besöksmätaren på och jag är otroligt tacksam för det och hälsar er nya nyfikna läsare hjärtligt välkomna. Jag som tänkte skriva ”håll i hatten” för att jag fick på mig mina första Levis igår, de som jag köpte i 8:an och som blivit så vansinnigt slitna att det är kult. Men vad är ett par gamla jeans och lite överhängande hull på linningen gentemot en statistik som Deermountain Design aldrig skådat?

Ja, jösses, hullet får tränas bort och sen får jag hoppas att några av er som hittat hit tack vare Victoria återkommer och tar del av min kreativa vardag. Några av er har redan skickat förfrågningar på tavlor och jag hoppas verkligen att det ska leda till en skapande affär.

Dessutom har jag uppdaterat fliken ”Eva” för att jag blev så peppad av statistiktoppen. Och uppdateringen var verkligen på tiden, så tack för att ni pushade mig. Och är det så att ni vill beställa en liknande tavla som Sebastian fick så tveka inte att höra av er!

 

Mångsidig helg…

Stadig sovmorgon. Finskorna på. Färgkombinationer så det förslår. Lördagsfrukost på Fröken Brogrens veranda. Turkisk yoghurt med hallon och valnötter. Varmt bröd med ingefärsmarmelad. Gott. En glad man med skräp i ögat. Promenera i solsken. Fynda kavaj på Erikshjälpen och Orreforsskål på Bra och Begagnat. Besöka systemet på stan. Fickparkera på sniskan för att inte köra på en stolpe.

Hem och byta om. Stövlar på. Åka mot Närkeslätten och potatislandet. Ta upp potatis. Inte frysa om öronen i vinden som drar förbi. Hinna få i oss varsin macka. 1,2 ton potatis. Hoppa av leran från stövlarna. Åka hem.

Byta om. Finskor igen och färgkombinationer så det förslår. Dop och Jesussvammel i kyrkan. Snyggaste familjen och Sebastian är döpt. Hem till familjen Lindberg/Riis. Få äta massa god paj och hälsa på släktingar. Smarrig efterrätt och tjusig tårta. Glada barn och härliga skratt.

Få syn på en fantastik solnedgång. Åka hem igen. Byta om. Ta fram vaxduk för drinkspill. Sätta på discomusiken och dansa spontandans på kontoret. Prata om livet med fina vänner. Äta ostbågar. Dricka Riesling. Dansa på lokal. Gå hem. Fastna på vägen. Baka pizza mitt i natten. Låsa upp ytterdörren klockan fyra och krypa till kojs.

Trött söndag med gröna kläder. Tripp på stan. Lunchmacka på Bara Vara. Hyrfilm och sega ostbågar. Snart dopreflektion och andra funderingar…

 

Grattis Sebbe

Idag ska vi på dop och igår frågade jag mamman till barnet och tillika den grymma matbloggerskan Victoria vad som önskades. Hon sa att en tavla vore tjusigt på sonen, Sebbe, helst en med svart, grått och vitt. Jag vred lite på mig och tänkte att det är lite tråkigt, men alla kan inte tycka om lika mycket färg som mig och tur är väl det. Dessutom så frågade jag i sista stund om vad som önskades. Vilket så klart ledde till att jag slängde ihop en doppresent eftersom tidspress tycks vara lite av mitt vinnande koncept. Så nu hoppas jag att familjen och särskilt Sebbe uppskattar tavlan, vad tycker ni?

På Victorias blogg har hon avslöjat att limegrön och blått finns i Sebbes rum, och jag kunde ju såklart inte låta bli…

 

Frusna funderingar

Med en frusen nästipp sitter jag här och funderar. Funderar på hur jag ska lägga upp morgondagen. Kanske att jag vet vilka frön som ska vara kvar och vilka jag ska låta flyga sin kos.

Frukost på fik. En liten tripp på stadens gator. Ta upp potatis. Gå på dop. Piffa och gå ut. Dansa som om jag vore ett maskrosfrö i vinden. Från potatisupptagare till partyprinsessa på en timme eller två.

Äsch. Lika bra att jag sover på saken. God natt mina vänner. Och förresten så har jag gjort en tavla nu, en doppresent, den får ni se imorgon.

 

Nu är det helg

Som en trasig kvarglömd napp på parkeringen iakttar jag mitt arbete från ett grodperspektiv innan jag plockar in de illaluktande vissna solrosorna i bilen och beger mig hemåt. Och fy tusan vad illa de där solrosorna luktade! Jag var tvungen att andas genom tröjärmen och sätta på fläkten mitt i ansiktet för att inte vomera på ratten.

Jag fick lov att ta med mig solrosorna hem och kasta hemma i komposten för att bekvämheten satte stopp för mig. Det är klart att tanken var att jag skulle kastat dem på jobbet, precis efter att jag hade plockat en färgglad hink full av runda stenar. Men då kom jag på att jag kunde göra någonting annat innan jag åkte hem och sen när jag hade larmat på och sagt hej då vi ses snart igen jobbet, så snubblade jag nästan över de vissna solrosorna, med en stank värre än en bajsblöja.

Och så kom jag ut till parkeringen och fick syn på en ensam trasig napp. Fick lov att ta ett kort, som en symbol för att nu är det helg, endast en trasig napp kvar på parkeringen och en lite sliten fröken i sparkdräkt.

 
1 av 712345»»