Efter en dålig nattsömn så tänkte jag att vi kunde passa på att åka till Kungens Kurva eftersom mannen och jag tog bilen hit och eftersom jag ska vara så vansinnigt hjälpsam som storasyster.
Men först efter att jag vaknat var jag beredd att ta mina sparpengar och checka in på ett riktigt hotell där det finns både säng och frukost. Eftersom jag som sagt blir häxan surtant vid dålig sömn och brist på föda.
Men då förstår ni att det fanns en bäddsoffa på fyndavdelningen på IKEA Kungens Kurva som dessutom fick plats alldeles utmärkt bra på bilens takräcke. Ett problem kvarstod dock, hur skulle det gå att få upp den tre våningar utan hiss, där trappuppgången starkt påminner om trapporna och utrymmet i en fyr.
Tro det eller ej så fick snubbarna svettas när jag åt pizza. Och varför jag åt pizza blir ni snart varse. Men soffan kom upp och nu hoppas jag innerligt att den är skönare än golvet, känns som om oddsen för det ändå är rätt höga.
Nåväl. En lördag på IKEA Kungens Kurva är inte jätteroligt. Visserligen helgen före löning men det hindrar inte shoppingsugna Stockholmsbor, särskilt inte när regnet öser ner, att just handla på världens största IKEA. Jag fick nästan utslag, särskilt när jag insåg att vi hade lite brått för att jag skulle iväg och agera servitris senare…
Skrivet den 20 augusti 2011 i kategorin
Eva blandar och ger |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag checkade in på ”ursäkta röran – jag har precis flyttat in”, för soffan som jag först försökte sova på är stenhård. Fram till fyra snurrade jag runt i soffan med min sovsäck och vid minsta rörelse prasslar det som om jag skulle påbörja ett arbete med papier mache.
Försökte somna om. Mannen låg på den halvmeter höga luftmadrassen där luften börjat sina. Som att sova på en luftmadrassen på sjön. Inte heller bekvämt.
05.40 bytte vi plats. Jocke fick soffan, grannen hade efterfest och jag suckade djupt när jag rullade ut liggunderlaget på parketten och konstaterade att jag blir häxan surtant när jag inte får sova ordentligt. Och att jag är väldigt bortskämd med bra sömn. Luftmadrassen som guppade på sjön fick förlisa.
07.35 gick jag in och la mig hos brorsan. Där sov jag i alla fall gott, även om min huvudkudde för sista etappen av så kallad skönhetssömn fick bli ett mjukdjur formad som en hund.
Så just nu är det flotta på Östermalm bara en fasad och jag är inte road. Men jag ska ge brorsan en chans. Absolut.
Skrivet den 20 augusti 2011 i kategorin
Bilderna i ord |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Det här inlägget bör läsas på Stockholmska och helst med Östermalmsdialekt. Flott alltså. Det blir lite roligare då. I alla fall i början.
För här ligger champagnekorkarna i rännstenen och guppar fram likt barkbåtar när regnet öser ner. Jag höll nästan på att snubbla på korken efter min eminenta fickparkering. Kanske är det korken som brorsan sköt ut genom fönstret och rätt på Frälsningsarméns fasad, vad vet jag.
Hur det än är så sitter mannen och jag i en lya omringad av flyttkartonger, inplastade tavlor och kassar med böcker. Och nej. Vi har inte impulsflyttat till Stockholm, vi är bara här på en liten weekend och hälsar på min bror.
Men eftersom jag har en släng av ADHD så ska jag som den hjälpsamma storasystern jag är plocka upp böckerna i den väggfasta bokhyllan innan jag pumpar upp luftmadrassen och knoppar in på hotell ”ursäkta röran – jag har precis flyttat in”…
P.S. Ser ni gubben som har korken i munnen? Pappa Pohlman, du ser väl? D.S
God morgon fina fredag!
Tycks vara så att energin hänger kvar, jag hoppas att den ska stanna dagen lång. Är dock lite skeptisk gällande det. Men jag är på jobbet och jag är belåten för att solen skiner. Nu ska jag pyssla lite innan de glada barnen kommer och frukostbuffén ska dukas fram.
Ha en fantastisk fredag mina vänner!
Nej, nu hoppas jag att energin som finns kvar förvandlas till drömmar och ett skönt häng med John Blund. För innerst inne är jag trött och kommer förmodligen inte bli slagen av häpnad över att jag är pigg imorgon när klockan ringer tidigare än vad tuppen gal. Så jag ger skönhetssömnen en chans, tar av mig min gula piké och tackar för den här händelserika dagen. Och ser med förväntan fram emot nästa.
Och om ni av någon anledning funderar på varför jag inte uppdaterar lika ofta är det för att hur jag än vrider och vänder så blir det inte fler timmar på dygnet.
Men hörni, har ni sett mig i tidningen, 101 nya idéer? Och om ni har det, ge gärna feedback här tack!
Nu, sov gott!
Nu ni mina vänner, goda anhängare och annat löst folk ska jag berätta en rolig sak för er. Bara tanken gör mig nervös, men jag ska genomföra det och jag ska göra det på bästa sätt, jag ska dessutom visa 20 kreativa bilder och berätta om varför jag är en sådan rackare på att måla, det ska jag göra på 6 minuter och 40 sekunder den 8:e september. Blir du nyfiken?
Såhär är det. Jag kan ha berättat om det här tidigare, för jag skulle egentligen vara med på det här i mars, men då var det bovar och banditer som förstörde för mig. Men nu är jag dels stolt som en tupp och tar minsann ingen skit från bovar och banditer, så nu ska jag stå rakryggad och stark och föreläsa om mig och min konst.
Kom till saken frun. Pecha Kucha. Det är en japansk föreläsningsform som bygger på talet 20. Varje talare får visa 20 bilder i 20 sekunder, det blir 6 minuter och 40 sekunder. Under den tiden kan du antingen låta bilderna tala för sig själv eller passa på att berätta om bilderna, dig själv och marknadsföra din grej. Men du behöver inte ha ett företag eller vara sinnesjukt kreativ inom t.ex. måleri, nej, nej, vill du berätta att du är bäst på att odla tomater så gör det.
Jag ska som sagt försöka få fram att jag är en rackare på att måla. Jag presenteras som lärare och konstnär i programmet, och det stämmer ju alldeles ypperligt. Så vill ni se mig lite nervös, röd om kinderna och aningens svettig, men förhoppningsvis inte alls lika svettig som igår, så tycker jag att ni ska besöka Örebros bakficka på konserthuset den 8:e september med insläpp från 19.30, sen börjar showen kl 20.20.
Läs mer här vetja! Och varmt välkommen!
Japp, så är det. Jobbade till kl 15, sen hem för en powernap och lite mer jobb. Sen tillbaka för vårt första föräldramöte. Hann klunka i mig en energidryck och lite nötter. Bra skit. Fungerade uppenbarligen alldeles utmärkt, för nu är jag upprymd och glad, full av energi och stolt som en tupp över att jag arbetar på Helianthus och lilla tallen.
Jag vill förstås tro att det är just därför som jag är upprymd och glad, för att jag har så grymma kollegor och för att det känns som om jag har världens bästa jobb, även om jag bara har arbetat i nästan en månad och även om jag är som ett barn efter maten och vill sova som en liten gris och även om jag funderar på öronproppar för de högsta tonerna som kommer ur de små liven, så är jag uppriktigt glad och stolt som den ståtligaste tuppen du kan tänka dig för att jag har fått det här jobbet och fått möjlighet att arbeta med leader L och player E, vi känns som lite av ett vinnande koncept och jag hoppas som sagt att det här håller i sig och att föräldrarna ska känna att de har vunnit på lotto för att de har oss som sin förskola. Precis som Solveig önskar.
Och ja, jag är bra på långa meningar, ibland på korta, jag är också bra på pyssel, lägga mig lite för sent och att stava fel med jämna mellanrum. Men egentligen gör det ingenting, för det är alltid någon som rättar mig när det gäller min dyslexi light, jag kommer förmodligen lära mig att lägga mig i tid. Och angående de långa eller korta meningarna här i min blogg, så är det ju faktiskt jag som bestämmer.
Happ. Nu kanske jag ska ta den sista energin från drycken till ytterligare ett inlägg. Den som lever får se. Hur det än är så öppnar jag imorgon och borde sova prick nu.
Skrivet den 18 augusti 2011 i kategorin
Fröken,
Helianthus,
Livet |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Svettigare pirat hade man ju kunnat leta efter. Satan i gatan vilken svettattack. Nog för att jag ansträngde mig och sprang en liten sväng på bandet där på ÖKK. Men aldrig att jag har varit så svettig, nästan så att jag kunde ställa mig i ledet för de som brukar skvätta svett på löpbanden. Urk.
Urk har by the way en i ledningen på sin bil, inte alls passande. Dåligt.
Även om jag trodde att svettdöden var nära så återhämtade jag mig efter en så kallad vikingbåt från Dianas på norr. Det är som en inbakad kebabpizza. Tack mannen för att du förstår din hungriga fru.
Nu har jag arbetat med ytterligare ett flygblad, även om det här är mer som en inbjudan. Lite lyxigare och lite pompigare. Jag hoppas innerligt med hela mitt solroshjärta att mina chefer blir nöjda, för just nu är det nog svårt att hitta en tröttare illustratör a.k.a förskollärare…
Därför, sov gott och skepp och hoj!
Med snabba steg går jag till jobbet för att ta emot glada barn. Lite lätt svettig vid ankomst och hungrig på frukost. Solen skiner och livet leker.
Idag får bilen komma hem, den behövde bara byta ut nån grej, så nu kommer vi skina ikapp igen.
Jag ville egentligen bara säga god morgon och på återseende!
Skrivet den 17 augusti 2011 i kategorin
Eva blandar och ger |
Kommentera
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
Som snabba linjen i lokaltrafiken stryker jag med min penna över ritplattan. Kör lite fel och stannar upp. Gör skarpa svängar och tvära kast. Spetsen blir nött trots att färgen som blir till bara syns på skärmen. Ritplattans slitage skvallrar om rondeller och streck likt kinesiska tecken. Jag har återupptäckt charmen med att rita av.
Och jag är fasen bra på att rita av. Så bra att jag stolt visar upp ett själporträtt där hårslingorna formar sig likt konturerna av ett bananskal och där rynkor och ärr bara blir ett minne blott…
Skrivet den 15 augusti 2011 i kategorin
Ego Eve,
Eva gör |
1 Kommentar
Obs. Mina bilder får inte kopieras och användas utan min tillåtelse! ©Eva Hjortsberg
