Liv går före lem

Förmiddagen fokuserades på barnen och föräldrarna. Lek i sandlådan och inspektion av lilla Tallen. Eftermiddagen handlade om att rädda liv. Eller i alla fall veta hur vi ska göra om vi hamnar i en situation där liv måste räddas. Liv går före lem.

Vi har gjort hjärt- och lugnräddning. 30 tryck och två blås. Upprepa. Takten på trycken är ”här kommer Pippi Långstrump”. Vi vet hur vi ska göra om någon sätter i halsen och vad som menas med MAP. Medvetande. Andning. Puls. Vi vet hur en hjärtstartare fungerar och att begreppet framsida stupaläge, som jag brukar säga, men framstupa sidoläge försvann 1986. Det heter inte så längre. Det heter stabilt sidoläge.

En dag som denna känner jag mig trygg i min roll, men jag hoppas att jag ALDRIG någonsin ska behöva uppleva en situation där jag har någon annans liv i mina händer. Gudbevare mig väl, men skulle det inträffa så har jag i alla fall fått en bra utbildning och vet hur jag ska göra. Och det är inte dåligt det.

På riktigt

Nu är det på riktigt. Idag kom de första barnen till Kottebo och Helianthus. Till mitt nya jobb. Till mig som fröken. Och till mina grymma kollegor. Jag var spänd. Sov lite för länge. Tog personbästa i cykling till jobbet. Har kommit in i takterna med högsta växeln och snabbaste vägen. Hjälmen knäppt under hakan och väskan i cykelkorgen. Gul pikétröja och namnskylt. Inget konstigt. Men annorlunda inom barnomsorgen.

Men jag är van. Och dessutom konstaterade jag idag att mina bästa jobb har varit med uniform, och gärna med gult som färg. McDonald’s med sitt gyllene M. IKEA med dess gula kulör, Böda med solens gula ton och nu Helianthus med solrosen i centrum. Jag ser ett mönster och känner som sagt på mig att det här kommer bli otroligt bra.

Och eftersom den här första veckan och dagen idag har haft störst fokus på utbildning, så har vi haft besök från huvudkontoret, i form av inspirerande ledare inom olika områden. Och eftersom vi är Örebros bästa pedagoger inom förskolan ville vi gärna visa det med en fin gest till var och en; en solros, ett paket solrosfrön och ett rim.

Jag var givetvis inte sen att visa mina rimkunskaper. Och jag tror banne mig att det uppskattades minst lika mycket som jag uppskattar att det valt mig som pedagog. Nu ska jag förstås inte ta i så att jag spricker, men jag är en hejare på rim.

Vill ni veta rimmen?

Sov gott skogen

Jag är så privilegierad. I dag vaknade jag innan mannen. Men efter katten. Tog på mig den där illasittande bikinin och gummistövlar, tog med en fin skål och gick ut i skogen. Plockade som ni vet en herrans massa hallon, hittade en liten, liten nästan torr kantarell och så lagom med blåbär för att förgylla frukosten på bryggan. Om det inte var för att jag blev så rackans hungrig och törstig så skulle jag nog kunnat strosa omkring i skogen och prata med mig själv bra länge. Men jag överraskade min man istället.

Och det ska jag nog göra nu med. Eller i alla fall gå och lägga mig. För imorgon är en mycket spännande dag, då ska jag nämligen träffa barnen som jag ska bli fröken för. Bäst att vila sig i form innan jag svidar om till förnuftig fröken med cykelhjälm och proper klädsel.

Sov gott mina vänner!