Soffstoff

Jag skulle inte satt mig ner. Jag skulle dansat vidare i mina mockasiner. Men äsch. Jag är 30 år nu, det är okej Eva, gå och lägg dig.
Nu när månen har letat sig upp över trädtopparna, lika full av sken som jag är av flinka fingrar fulla med ord så ska jag stänga av musiken och krypa till kojs.
Soffstoff. Roligt ord. Titeln på en bok. Kanske min bok.
Tankarna spinner iväg likt Wilmas läte där hon ligger hopkrupen i soffhörnet.
Funderar, konstaterar. Jag har det så otroligt bra nu när jag är i min Ölandsbubbla, även om jag är dagvill och givetvis saknar min man, så är det här mitt paradis…

 

Döskallekakel

Efter en snabbdusch efter en minst sagt svettig dag i repan så fick jag syn på den här snubben. En döskalle på kaklet. Vad vill du mig? Ser ni hur den har tappat hakan? Som vanligt när jag ser nya figurer högt och lågt pratar jag lite och flinar för mig själv och tycker att jag är rolig. Eller i alla fall har roligt oftast. Synd då bara att ingen annan är här. Ja, Wilma förstås, men hon har somnat efter en minst lika svettig dag ute. Så jag delar med mig till er helt enkelt. Joråsåatt.

Chips och dipp

20110716-103444.jpg

Chips och dipp och spontandans i köket, väntandes på ett sms som eventuellt tar mig till ett mer avancerat dansgolv där mockasiner och Madonna inte samspelar lika bra som här…

Dansa mig svettig på klubb eller sittdansa och blogga i soffan? Köra sista dansen och ta vara på nattens timmar till sömn? Måla naglarna och ta på mig dansskorna? Kolla på film och bara vara?

Den som lever får se. Nu blir det en svängom till Justin Timberlake och Lovestoned. Och kom ihåg, bästa biten börjar vid 4.40, då kör vi Rellme, bäst du kommer hit snart!

Det lilla extra…

I tisdagskväll var campingen fullbelagd, då kom ett par in i repan som jag tyvärr fick neka plats, trots att de kom från Örebro. De förstod situationen och åkte vidare, inga sura miner där inte. Och i torsdags när jag var och handlade på ICA fick jag syn på paret och eftersom jag fortfarande hade uniformen på inklusive scarfen och min ständiga sociala kompetens (ibland undrar jag om det är en diagnos) frågade jag ifall de hade hittat någon annan camping samt att jag bara ville informera om att just då fanns det platser med el dessutom.

Mamman i familjen blev glatt överraskad och frågade om bokning inför nästa år, hon ville helst inte tala jobb med mig eftersom jag inte stod bakom receptionsdisken, jag sa äsch, jag har ju uniformen på. Sedan berättade jag det hon ville veta och sa att hon var välkommen med en bokning inför nästa år, för ni vet väl att den är öppen?

Vi skildes åt med leenden. Vid dessa tillfällen är jag glad över min sociala kompetens och den inbitna tanken på det lilla extra. Men ibland går det över styr, som med tysken och hörlurarna. Det kan ni läsa om här

Orm på stranden…

20110716-021354.jpg

I veckan när jag jobbade fick jag ett samtal om att det var en orm på stranden. Jag frågade vaktmästaren om han kunde tänka sig att hämta en orm, det var inte aktuellt, men han kunde skjutsa mig i sin golfbil. Jag tyckte att det var spännande och inte alls otäckt att eventuellt fånga en orm. Som redskap tog jag med en skräpplockspinne som jag tänkte att jag kunde fånga ormen med. Min chansning på att det var en snok var rätt, fast bara genom att en gäst bekräftade det, för fatt i ormen fick jag inte.

Och gästerna som hade ringt försökte sedan sätta sig i sina solstolar och tänka på annat. Till en början stod de bara upp och var lite villrådiga och rädda. Jag kan förstå rädslan till en viss del, men då måste jag jämföra den med att åskguden Thor skulle stå på stranden med sina korpar och kasta blixtar på mig när jag hade tänkt sola, då skulle jag också vara skiträdd och lätt hysterisk och gärna be någon annan att fösa bort honom. Men en orm, nej, dessutom kan jag inte tänka mig att ormen skulle slingra sig ut på stranden, det känns i sådant fall som om ormen skulle vara självmordsbenägen…

Ormen fanns vid tillfället av telefonsamtalet i gräset på strandbankarna, och eftersom det ändå är en camping i naturen är snokar tyvärr inte helt ovanliga, men som sagt, inget farligt.

 

 

 

Högtryck i repan

20110716-015807.jpg

Jösses vilken rivig förmiddag. Det har varit fullrulle på både incheckning och utcheckning, bokning för nästa år och allmänna frågor. Det är först nu när jag sätter mig ner som jag inser hur kissnödig jag är. Stått upp med ett leende på läpparna sen kl 10. Och det är otroligt roligt, gästerna undrar om det inte är lite rörigt i huvudet, till viss del ja, men det är nu jag trivs som bäst. När det är kö och solen skiner, gästerna ler och semestern har precis börjat.

Alla som ska checka ut är ute, nu inväntar vi dagens ankomster. Just nu är det 1140 enheter incheckade och det är växlande molnighet. Elplatserna kommer återigen bli fullbelagda. Solen letar sig fram och prognoserna för morgondagen är mulet men solen kommer åter på måndag. Jag tar en blogglunch i vanlig ordning, knaprar knäckebröd och laddar upp inför eftermiddagen.

Nu kör vi!

 

 

Campingkortet

Vi frågar om gästerna har ett campingkort, ett camping card Scandinavia vid incheckning. Fast vi säger inte, hej har du ett camping card Scandinavia? Möjligtvis sträcker vi oss till att fråga efter ett SCR kort, men eftersom inte alla har koll på det så säger vi campingkort. Hur som. Många erfarna campare har ett sådant kort och det är ett kort som gästerna på Böda Sand måste ha. Eftersom vi som i kronocamping Böda Sand är ansluten till Sveriges camping -och stugföretagares riksförbund.

För oss innebär det att campingen granskas och förbättras utifrån förbundets kriterier, det är även dessa kriterier som ger oss de berömda stjärnorna. Då det är en ständig utveckling och alltid en förfrågan på fler aktiviteter och bättre service höjs också kraven på oss. Detta har lett till att stjärnorna är en sammanfattning av olika kategorier som bedöms på en camping.

För gästerna innebär campingkortet bland annat finfina erbjudanden och rabatter på olika ställen runt om i landet, men det som vi tycker är viktigast och som vi argumenterar för är att gästerna har en kostnadsfri olycksfallsförsäkring i samband med att de köper ett campingkort. Och det är alltså ett krav från campingens sida att varje familj som bor på campingen har ett sådant, annars får man inte bo hos oss. Kostnaden för kortet är 140 kr och det är en årsavgift.

Vill ni läsa mer om kortet går ni in på den här sidan. Och kom ihåg att kortet ger er tillgång till 500 campingplatser i Sverige, men kom också ihåg vilken som är bäst!

Sömntåget nästa…

Först Vernocia Maggio. Sen tyst på Spotify. Sen diskmaskinens sorl. Nu klockans tickande. Tidens tystnad vaggar mig till sömns. Elementen surrar till som om de bromsade in sömntåget på perrongen. Eller som när en fjäril slår sina vingar ivrigt mot varandra för att komma till skyn.
Ljusen brinner sakta ner och jag är trött efter en dag som trädgårdsvaktare. Nu ska jag sova och drömma om påfågelöga.
I morgon åker uniformen på. Då ska jag le så att campingen blir fullbelagd…

Brännboll i bröllopsskorna

20110716-015339.jpg

Fullmåne som i en skräckfilm. Fladdermöss, kattuggla och kanin.
Kyligt att sitta i ett partytält. Ostgrillare varm så att tungan blir med blåsa.
Brännboll i bröllopsskorna. Inte frysa. Slå. Spring. Bränn.
Barn överallt. Skrattar, gråter och vill ha uppmärksamhet.
Trevlig stämning, roliga historier och Singoallalex.
Barndomsvän och Ölandsdialekt…

Trädgårdsvaktare

Idag kan man säga att jag har varit trädgårdsmästare eller vaktmästare, eller en kombo av dem. En trädgårdsvaktare. Har haft en ledig dag från repan. Efter en stadig promenad och frukost oljade jag in trätrallen till gäststugan ännu en gång. Men innan dess lyckades jag få igång trimmern och få bort det långa gräset runt om trallen. Sen skulle jag trimma lite till men då snurrade det långa gräset in sig i maskineriet och det tog stopp, jag svor, pratade med mig själv och tog några vildhallon. Sen struntade jag i det där med att trimma. Jag hade så att säga inte den rätta knycken för att få igång den rackaren igen.

Istället blev jag nöjd med trätrallen, den blev svart som satan och tjusig som få. Piffade även till gäststugan med en ny rabatt. Grävde gräs så att jag hade jord och sand i öron, näsa och ögon. Men det blev fint, debuten i rabatten är lavendel, får se vad det blir mer. En stockros kanske…

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier