Helianthus

Samtidigt som min anställning på Förskoleteamet Helianthus AB startade la jag till en kategori i min blogg som heter Helianthus. Här kommer jag bara berätta vissa godbitar om mitt nya jobb, syftet är att dela med mig av nästa generations förskola, men på mitt sätt. För de har givetvis en egen hemsida.

Idag cyklade jag till Rynninge, glömde bort hur svettigt det är med en cykel med växlar. Naturligtvis kan man växla ner, men då får jag ju trampa som en idiot, bättre på 3:an. Van med gamla herrcyklar utan växel. Nåväl, hjälmen på och höga förväntningar.

Jag har träffat förskolevärldens Ingvar Kamprad, behöver jag säga mer? Egentligen inte, men jag vill i alla fall dela med mig av namnet Helianthus. Det är nämligen si som så att vår VD heter Solveig, en åsiktsstark dam med glada ögon och en glöd utöver det vanliga. Med rörande tårar och intresserande öron blev jag hänförd under hennes presentation. Och skrattade glatt när hon berättade om grunden till namnet.

Såhär var det, Solveig arbetade med en tjej som hette Rosie. När Solvig skrev under utskick signerade hon med de tre första bokstäverna i damernas namn, vilket bildade SOLROS. Men solros var upptaget på PRV när hon skulle starta eget, hennes pappa letade snabbt upp namnet på latin. Det var Helianthus Anus. Som ni förstår ville Solveig inte ha med anus i sitt företagsnamn. Därför blev det Helianthus. På den vägen är det…

Sista dagen i repan

20110725-021349.jpg

Det var i lördags det. Högsäsong de luxe. Telefonen ringer i ett kör. Väntelistan för gäster som vill stanna längre på en elplats gås igenom. Förmiddagen rullar på över förväntan, vi är grymma. Stugorna checkas ut i ett nafs, vi ligger bra till.

Jag är en turistbyrå. Det ringer folk och frågar om jag vet vilka öppettider de har på restaurangerna i Byxelkrok, om det finns andra campingar på Öland (nej, det finns bara en), ifall de kan boka tennisbanan eller lägga en boll för spel i golfen. Jag svarar så gott jag kan men hänvisar till andra nummer och lägger på med ett leende, mycket ska man då vara med om.

Anna ber mig fixa en skylt. En lördag, Lotta tappar hakan men jag hinner fixa. En grej för TV, äntligen kanske Strix kan förstå min charm, såhär sista dagen. Haha. När vi filmar är jag yvig och nervös, skjuter iväg en champagnekork och utrycker smällen med, tjoflöjt. Vem säger tjoflöjt?
I höst får vi veta om det kom med eller ej…

En gäst kommer in och påpekar att det är så mycket kottar på hans plats att han gärna vill ha en ny, den lyhörda receptionstanten på kontoret bakom disken, dvs. jag, ploppar ut huvudet och kontrar snabbt med att du kan låna en kratta som finns vid varje servicehus. Inga problem. Ny plats var helt omöjligt. Kratta, ja.

Eftermiddag, de nya stuggästerna vill checka in, alla stugor är inte kontrollerade. Brådis. Svante och jag tar en tur och går igenom 12 stugor. Missnöjda gäster med sand på golvet, blöta disktrasor, men annars bra städat av gästerna. Låt de nya förväntansfulla gästerna sätta nyckeln i låset. Här ska det semestras och laddas inför Micke Syd på scen…

Även om jag byter om till privata kläder kl 20, så slutar jag inte arbeta förrän jag och min man lämnar campingen kl 23.00…mer om det i ett senare inlägg…

Solrosfrön är sådda!

20110725-123254.jpg

Jag är stolt som en tupp för att jag spelar i Helianthus. Blödig som få. Fäller en tår av glädje över mitt nya jobb, gråter floder i en minut för Norge.

Hittills har den här dagen allt. Nervositet. Glädje. Höga skratt. Eftertänksamhet. Kloka ord. Inspiration. Förväntan. Tårar. Sorg.

Sitter på staketet vid gungställningen och hör hur snickarna spikar på bussgaraget. Så småningom ska vi ha bussar för att åka med barnen och ge dem upplevelser. Jag är mätt efter en pastasallad och tagen efter den tysta minuten. Snart fortsätter introduktionen och jag är förväntansfull så att jag nästan spricker.

Senare ska ni få veta lite mer om mitt nya jobb!

Kram so long!

Tyst minut

I dag kl 12 hålls en tyst minut för offren i Norge. Jag ska vara så tyst som jag aldrig tidigare har varit. Ingen går oberörd och det är fruktansvärt det som har hänt. Mina tankar går till de anhöriga och jag finner inte ord nog att beskriva min ilska och ledsamhet över det inträffade.

Tyst efter 23 tack…

Som sagt. Jag befinner mig i en Ölandsbubbla. Har varit där i fem veckor, de senaste två veckorna själv med katten, både i bubblan och på Öland. Tyst och stilla. Kor som råmar på avstånd, svalorna som kvittrar i skyn, morgonmotion i havsluft och alldels kolsvarta nätter. När inte Thor kastar blixtar omkring sig och jag blir livrädd förstås.

Men förutom det så trivs jag som sagt så oförskämt bra där i lugnet nära naturen. Och i myllret av människor på campingen. Jag är bortskämd med att spendera somrarna på Öland, jag blir tyvärr lite stressad när jag måste lämna ön, även om jag vet att jag har det minst lika bra när jag kommer hem och att jag får åka dit ganska snart igen.

Men som nu, klockan är 23.30, för en stund sen hoppade jag till av rädsla för att hyresvärden i lägenheten ovanför drulla till något så det blev riverdance. Tyst efter 23 tack. Jag är ovan med grannar så nära. Som stör mitt lugn. Men likväl som jag ska inskolas på mitt nya arbete som förskollärare imorgon måste jag avvänja mig från lugnet och komma in i matchen igen, vara med i den stadspuls som ändå finns i Örebro och vara tacksam för allt jag har. Öland gör mig religiös och nu är det läggdags.

Och i morgon blir det inget morgondopp vid bryggan…

Tyskarna på 3:an

Samtidigt som jag checkade ut från Öland, gjorde tyskarna detsamma från Böda Sand. Tyskarna är egentligen en tysk med bihang. Tysken heter Leif, killen till höger och har bott på campingen sen urminnes tider. Nej, där tog jag i. Han hittade av någon anledning hit 1997 och på den vägen är det. Varje år kommer Leif och hans kompisar till samma plats, den första campingplatsen man ser när man har svängt till vänster efter receptionen. Alltså 3133. En plats utan el.

Där har tyskarna ett stort tält med varsitt rum kan man säga, utanför står alltid minst en solstol, bord och ibland även en gunghäst stor som en ponny. Var får tyskarna allt ifrån?
Eftersom de har varit här sen 97 och återkommit har de precis som vissa säsongare sina saker uppställda på pall i maskinhallen när de inte bor på campingen. Verkar vansinnigt smidigt.

Leif och hans kompis tycker att deras plats är fantastisk, de bor verkligen mitt i smeten. Tyskarna kan uppfattas som lite kaxiga på håll men är otroligt gästvänliga och gottar sig precis som övriga gäster av en ordentlig semester på Böda Sand. Oftast är de här två eller tre veckor varje sommar då de skapar nya kontakter, flyttar solstolen några meter från boningen och njuter av solen på gräsmattan en bit bort.

Och om ni tycker att det är konstigt att de har samma plats varje år, så gör de som många av våra andra gäster, bokar platsen när de checkar ut, eftersom bokningen för 2012 öppnade 1 juli. Är inte det fiffigt så säg?

Kvarter 3 – centrum norr

Kvarter 3 kan vi kalla för centrum norr. Det hittade jag i och för sig på nu, så det är ingen benämning som finns i folkmun, eller campinggästernas munnar. Hur som helst. Kvarter 3 är kvarteret som ligger direkt när man har svängt in till vänster på området. Det första man möts av är stugor ytterligare till vänster, rakt fram finns en massa platser utan el, samt några platser för boendepersonal, lite längre in på området vid servicehus 3 finns platser med el och tv. I servicehuset finns även tvättstuga.

Här bor de gästerna som vill vara så nära centrum som det går, de har nära till allt. Krypavstånd både till bageriet på morgonen och från restaurang Yellow på kvällen. Eftersom kvarter 3 är mitt i är det även lite livligare och mer rörelse här. Och här bor bland annat tyskarna…

Uppdatering; centrum norr ska det ju vara, södra blir ju kvarter 4…som sagt, bubblan, Ölandsbubblan.

Skrattgrop i rumpan

Resan mot Örebro startade strax innan kl 10 från mitt paradis. Ett soligt Öland. Mannen, katten och jag på väg mot stadstäckande internet, höghus, citytrafik och nytt jobb. Bort från naturens storslagna skönhet, havsluft, fullpackad camping och harmoni. Vill hem till Örebro för att anta utmaningen som förskollärare, men vill inte åka från mitt sommarhem där jag trivs så bra att jag knappt kan beskriva känslan.

Första stoppet i Kalmar, på Rusta för att köpa en ljudbok. Valde ”Flyga drake”. Satte i skivan, innan första kapitlet var slut stängde vi av. Inte för att handlingen var dålig eller för seg. Nej. Utan för att ljudvolymen fick mig att peka fula fingret mot stereon och svära rätt ut. Ibland viskades meningarna ut av Krister Henriksson och sen helt plötsligt en volym på uttalanden som fick trion i bilen att hoppa högt och slå huvudet i taket. Tack, men nej tack, 4 timmar av misstänkt tinnitus som åkomma ställde jag inte upp på. 4 timmar och 20 minuter senare lämnade vi tillbaka ”Flyga drake” på Rusta i Örebro.

För ett ögonblick knappade vi in P1 och tog del av slutet på sommarpratarna, idag med SAS före detta VD, Jan Carlzon, han sa många tänkvärda saker, men något som passade mig bäst var ett uttalande som löd ungefär såhär…”det bästa med … är att hon har skrattgropar i rumpan så att hon kan skratta åt sig själv bakom ryggen och inte ta allt på så stort allvar”…

Så är det nog minsann, jag har skrattgropar i röven, är hemma i Örebro, påmind över att internet kan gå så fort och som sagt förväntansfull inför morgondagens jobbstart på Helianthus.

Nu ska jag bara försöka komma ur min Ölandsbubbla…

Färgkick

Inte nog med att ”Nya kryddan” är Löttorps ”piffiallkrydda”, sen i påskas har det funnits en annan butik, som jag upptäckte först nu. Korg & Hantverkshuset. Det ligger precis bredvid Rosas handel i Löttorp och kantas av fina korgar och utemöbler.

Och där hade de minsann också fina pryttlar, deras speciallitet är korgar, och så glad jag blev när jag fick se en plastkorg i alla dess färger. Och när jag kom in i butiken var det ljust och fräscht, så som det ska vara nu, mode alltså. Där hittade jag färgsprakande fleecefiltar, en kruka, en rolig disktrasa, ljus och en liten bricka till Wilmas mat. Så nu har jag fyllt på mitt sommarland med en ordentlig färgkick.

Till råga på allt fick min bästa killkompis herr Ovalier köpa ut två stolar från IKEA. Så nu är uteplatsen på gäststugan kittad till max, synd då att jag åker hem imorgon.

Jaja. Skålarna kommer från favoritbutiken nr 1, ovanstående krydda och ursprungligen från Rice. Bara så ni vet. Men det mest färgglada får följa med till vår andra sommarstuga och förgylla konferensrummet sommaren ut…

 

Bagar Bertas bullar

När campingen tystnat smyger bagarna in på bageriet och bakar bröd för fulla muggar. På morgontimmarna är grilloset utbytt mot doften av nybakat bröd. Centrum luktar gott och man kan inte annat än att ställa sig i kön för att få färskt bröd till frukosten.

Under högsäsongen bakas det så mycket bullar och bröd att bageriets ägare blir alldels åksjuka av summan. My som har bageriet tillsammans med sin syster uppskattar bullbakandet till mellan 3000-4000 varje natt. Det känns som om man skulle kunna fylla poolen med alla dessa bullar, förstå då hur det knådas och rullas…

Det som säljs bäst är ostfrallan och runt åttasnåret slingrar sig kön in mellan frisören och butiken ”Stor & Liten”.  In morgontrött och med grus i ögonen, ut med en påse frallor och solsken i blick. Förutom att bageriet säljer en herrans massa matbröd har de även goda bakverk, grillspett med marshmallows, färdiga baguetter, andra godsaker och kaffe, samt annan dricka. Under högsäsong har bageriet öppet mellan kl 7.00 – 22.00. Säg något annat bageri/café som har de öppettiderna…?

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier