Gudomligt gott!

På tal om eld. Jag tänkte att vissa kanske använder elden för att grilla sig en riktigt god korv. Om jag nu skulle ta tillfället i akt och fira Valborg bredvid en brasa så skulle en grillad korv verkligen inte sitta fel. För att inte tala om några skivor fantastisk parmaskinka från Charkhandlar’n, tillsammans med brieost och ett gott vin. Då kan man skippa grillningen och bara fascineras av elden och låta godsakerna smälta i munnen.

Jag säger Jesus, för jag blev nästan religiös när jag fick provsmaka på Mirzas parmaskinka. Ni förstår vad jag menar, det var ju inte HANS i bokstavlig bemärkelse, men från hans chark. Och äter ni kött, så är det här ett ställe som jag som sagt rekommenderar varmt, gudomligt gott!

Ni hittar hans chark på Rudbecksgatan 14,Örebro och idag har han öppet mellan kl 11.00-14.00.

 

God morgon pärlhyacint!

Nu sträcker jag på mig likt pärlhyacinten mot skyn. En ny solig dag ska användas på bästa sätt. En rask promenad i solen och ytterligare en helg i stugan. Måtte detta uterum bli klart snart så att vi får bjuda in till fest.

Ha en skön Valborg och akta er för elden…

 

Fembot

Hos Fröken Nord var det även en tävling. Där fick man rita med trottoarkritor, och man skulle rita en originell pinuppa. Jag gjorde visst en fembot sjöjungfru. Och nej, jag tror inte att jag tog hem något första pris där inte. Men lite rolig blev den, femboten.

 

Japansk lykta

Som en slocknad japansk lykta har övervintrat bland löven och bytt sin orangea färg till ett hölje av spets ska jag nu byta mina färgglada strumpbyxor mot ännu en natt med John Blund. En fantastisk fredag går mot sitt slut och med ringande bröllopsklockor och ny kikare ska jag se vad drömmarna kan ta mig. Jag säger, sov gott i er spets och på återseende i hets…

 

Evakim

Det är mycket med att bli fru. Jag hade hoppats på att det skulle räcka med att jag sa ja och sen var festen igång. Men nej, riktigt så enkelt är det inte. Förhoppningsvis är det så enkelt på själva bröllopsdagen, men för att få det enkelt krävs en hel del planering. Till exempel ska det läggas till efternamn, ansökas om hedersprövning, jag ska bestämma vilken ring jag vill ha, vad jag ska ha på mig, om det ska vara ett tema, och ska det vara en toastmaster, och vem är det…? Ja jösses, det är inte riktigt som en spontanfest i goda vänners lag, även om det är lite så vi vill ha det.

Därför tänkte jag att en ny kategori var på sin plats, Evakim. Här tänker jag berätta om mina funderingar och lösningar för hur bröllopet ska bli som vi önskar. Jag tänker att jag vill berätta för att mitt och Jockes bröllop inte kommer bli som de traditionella som finns i var och vartannat bröllopsmagasin. Jag kan inte säga exakt hur det kommer bli, för det vet jag inte än, men jag kan säga hur det inte kommer bli. Det kommer inte bli vitt och gulligt.

Rättelse, jag har inte konverterar till islam och behöver därmed inte heller genomgå en hedersprövning. Givetvis menar jag hindersprövning, men som sagt, det är mycket med det här att bli fru.

 

Jag kikar vidare…

Jag hade en förhoppning om att jag skulle hitta ”the dress” i kväll hos Fröken Nord. Och tro mig, det fanns minst tre klänningar som jag ville köpa, men minsann ingen som precis passar till Jockes kostym. Känns som om jag börjar fatta grejen med varför jag skulle bestämt klänning först. Men, men, det är ju i alla fall en och en halv månad kvar till bröllopet så det ska nog ordna upp sig.

Jag vet att jag inte är bruden i vitt, men att det skulle bli så påtagligt ikväll var lite skrämmande. Det kändes som om jag hade nattlinne på mig och för ett ögonblick tänkte jag att det är lika bra att jag också köper en kostym, en likadan som Jockes. Eller så får det blir lika färgsprakande och tokigt som jag är som person. Men jag gillar ju att det matchar. Synd då att jag har beställt ett par Converse som är precis så tokiga i färgkombinationen att de knappt passar till något…

Jag köpte en kikare hos Fröken Nord istället, så nu kan jag kika vidare efter ”the dress”…

 

Het pinuppa

I dag var det äntligen dags för Fröken Nords kalas och jag hade fått uppdraget att måla en pinuppa eller två för ett eventuellt samarbete. Och jag tror bestämt att jag lyckades. Lyckades med att tillfredställa fröken Nord. Vi har dock inte satt något pris än, men tanken är att jag ska kunna sälja några teckningar och tavlor i hennes tjusiga butik.

Ovanstående donna är gjord på en pannå i storleken 50×70 cm. Och finns just nu att beskåda på Järnvägsgatan 38, Örebro. Där finns även en teckning med en likadan brud, fast med lite annat runt omkring, den är gjord i svart tusch. Återkommer med bild.

 

Ett gott tecken

Det här mina vänner, det är bilder på ett gott tecken. En nytvättad pensel och avtvättad färg från paletten. I kväll har jag målat. I morgon får ni se vad det blev. Eller hur det blev, för om vi säger såhär, det ligger en pinuppa på skrivbordet i ateljén…

 

Hos farmor och farfar

Idag har jag varit i Ställdalen med mor och far. Vi kan säga att vi var hos min farmor och farfar, för de bodde där förr, nu är de änglar och vakar över mig. Och vi vaktar över deras hus. Så idag gjorde vi fint i trädgården, fint i bemärkelsen att elda upp grannarnas gamla julgranar som enligt tradition bildar en hög på vår tomt.

Jag klippte taggbuskar och krattade för glatta livet. Sen var det lunch och vila lite middag. Och efter det tittade jag som vanligt till de gömda skatterna, rätt vad det är så kommer väl den där gamla mockajackan med axelvaddar vara den mest moderna, för att inte tala om de tokigt höga platådojorna som jag mer eller mindre bodde i under åk 8. Jag tog med skorna hem i förebyggande syfte, jag tror nämligen att de fortfarande sitter som ett smäck, visserligen är gränsen mellan snygga och tokfula hårfin, men vad fals! Då är det bara att hålla sig till mammas motto; gå fort och se glad ut!

 

Den lilla stugan

Jag har en liten stuga på Öland. Jag och jag, min familj som i pappa Pohlman, mamma Ulla och lillebror. Men när vi är där hela bunten så blir den här stugan som min. Pappa och jag ritade den tillsammans, sen fick några händiga öländska snickare (det var innan jag hade en alldels egen fantastisk snickare) fixa resten, till det var dags att måla och inreda, då tog jag vid igen.

Den här lilla stugan är perfekt, det finns ett sovloft med dubbelsäng, tillräckligt många stolar för att kunna ha lite förfest på sommaren om myggen är alldeles för påtagliga och ett kylskåp. Det finns inget vatten eller ingen toalett, men det gör liksom inget. För det finns precis bredvid i en annan stuga.

I den här lilla stugan blev Jocke och jag ihop. Jag vill bo där nu. Jag vill inte så gärna vara i Örebro, jag vill tillbaka till lugnet och naturen, till grusvägarna som tar mig till havet, till skogen som är full av vitsippor och till min lilla stuga där jag kan ligga på loftet och titta ner och tänka, rackarns vad bra den här lilla stugan blev!

 

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier