Middagstips

Igår tillagade vi kyckling till middag. Och den här kycklingen smakar mumma i min mun.Därför tänker jag dela med mig av ett middagstips.

Och så här är det. Ta kycklingfilé, häll på olja, honung och sweetchilisås. Förslagsvis en smaksatt olja med chili, men vanlig olivolja går bra. Skicka in rackarna i ugnen, typ 225 grader och beroende på storlek och antal på filéerna så får du beräkna tiden. Sen när det är en si så där 7 minuter kvar tar du ut kycklingen och lägger på några skivor getost och in med de i ugnen igen. Servera med en smarrig sallad. Middagen är klar. Yes asså.

 

100 pers på en söndag

Enligt statistiken så hade jag 100 besök på min hemsida i söndags. Det glädjer mig väldigt mycket. Tänk om det skulle stå 100 pers i min ateljé, det skulle bli väldigt trångt. Det skulle inte gå. Men oj vilken grej!
Jag är väldigt glad för att ni har hittat hit och ni får gärna göra ett avtryck på något vis, kanske avslöja hur ni hamnade här och vilka ni är?

Ni får även väldigt gärna gilla min sida på Facebook, för där är vi snart 200 pers. Och när vi är 200 har jag lovat en utlottning av några fräsiga fågelteckningar. Det vore väl inte så dumt, kanske att Ärlan Ove kan få bo hos dig?

 

Nudist javisst

Efter en kommentar till mitt inlägg om den fantastiska kortfilmen, Nudisten, har jag blivit varse om att Kerstin Persson är en karaktär som spelas av Carolina Malmborg. Och det måste hon ju få kredd för. För rackarns i min lilla låda vad hon gör det bra.

Det är en tjej som heter My Sandström som har gjort filmen tillsammans med Carolina Malmborg.  Även om jag blev lite besviken för att Kerstin inte finns på riktigt så tycker jag fortfarande att filmen är fantastisk . Bra jobbat tjejer!

Foto: Åsa Ewaldh

Karin Östberg

Egentligen skulle vi, fortfarande vi som i fröken och elever, även besöka Konstfrämjandet i fredags. Men på flit gick jag fel. Jag gick till Konsthantverkscentrum istället. Även det i Wadköping. Konstnären som ställer ut där nu heter Karin Östberg och är uppenbarligen en fena på att göra runda bollar av keramik, samt att få fram en herrans massa fina glasyrer. Utställningen håller på till den 27:e mars.

Där blev jag dels glatt överraskad av att en gammal studiekamrat höll ställningarna bakom disken och dels över den fina utställningen som var där.  Så jag talade och talade, åt geléhallon och beundrade. Tänk om jag hade en liten, liten keramikverkstad. Så kul det skulle vara.

Sen gick jag till Konstfrämjandet.
Hur som helst så ska jag som sagt måla nu.
Fortsättning följer…

Vissen tulpan

… så likt en vissen tulpan ska jag försöka gestalta nedanstående känsla, med inspiration från Magdalena Erikssons målningar ska mina penslar återigen få bekänna färg. Idag ska jag måla som det är. Och det är inte alltid roligt och glatt.

 

Magdalena Eriksson

I fredags var vi på utställning. Vi som i fröken Hjortsberg och gymnasieeleverna. Vi besökte dels Örebro Konsthall, där Magdalena Eriksson visar sitt färgsprakande måleri och virvlande kolteckningar.  Sen var vi även i Wadköping på Konstfrämjandet.

Men först Magdalena Erikssons målningar.
Äntligen känner jag en lust att måla igen. Och precis som Magdalena Eriksson själv beskriver sina målningar, vill jag också måla nu. Hon säger; ”jag målar inte som det ser ut, jag målar som det är”. För mig just nu är det inte så roligt, jag har liksom stött på en känsla av frustration och misslyckande som gör att jag känner mig liten och mörk. En figur med stora öron som hör allt. En figur med mindre ögon som inte hinner med att se allt. En figur med stor skrikande mun som försöker råda bot på tillvaron, men tillvaron har inte lika stora öron som den här figuren…

 

Nudisten

I går var det en fantastisk kortfilm på SVT. Jag såg bara slutet då. När Kerstin Persson gick över ängen spritt språngande naken. Idag tittade jag på hela på SVT play. Och jag gillar henne. Även om jag skulle tycka att det var högst konstigt om jag mötte en naken person ute i samhället, så är det ju bra härligt med personer som gör som de själva vill. Gör det som får dem att må bäst. Om då samhället kräver att hon måste ha kläder på sig, får hon väl köpa den där ”jävligt fula” kappan på myrorna för att andra inte ska bli äcklade eller vad det nu är som som stör dem mest. Samhällstjänst för Kerstin Persson var nämligen inte att tänka på. Så klicka in här och se hur Kerstin Persson har det. Jag tycker dock att hon verkar lite väl arg och det är ju synd. Vore skönare att få vara naken och glad. Nåväl. Se filmen.

Dagens lunch

I morse vaknade jag med det där sandpappret i halsen igen. Det är ett dåligt tecken. Men för att råda bot på det, fick det bli en Ben & Jerry’s till lunch. Jag åt dock inte upp hela själv, men nästan. Undra om en Ben & Jerry’s diet skulle vara ett bra upplägg inför bröllopsformen, eller om det bara blir tok. Vansinnigt god är den här glassen i alla fall. Min favorit är egentligen Phish Food, men för omväxlings skull festade vi till det med en ”half baked”. Och ja, det är en dyr vardagslyx, men ändå. En lördag med lite halsont och vårsol gör per automatik att jag blir sugen på glass. Så det så.

Rosa läppstift

Alltså. Jag har aldrig läppstift. Idag gjorde jag ett undantag. Egentligen bara för att jag skulle till Fröken Nord. Jag ville vara 50-tals fin på läpparna. Tänkte att det liksom hörde till. Det gick väl sådär. Jag tycker att det är fint på många andra, med markerade läppar. Röda läppar som en uttrycksfull detalj. Men jag vet inte om det funkar för mig. Dels inser jag att mina läppar inte är proportionella men även att det blir väldigt mycket mun helt plötsligt. Jag kanske lär mig. Och om jag skulle börja med läppstift så är det nog en bra idé att köpa ett ”riktigt”, inte bara ta ett gammalt som följde med i Vecko Revyn 97. Ett riktigt som sitter kvar efter att jag ätit Ben &Jerry’s till lunch.

Fröken Nord

Idag gick min blivande man och jag till den fina butiken på Järnvägsgatan, Fröken Nord, med hopp om att finna en bröllopsklänning. Jag provade några olika storlekar och kom snabbt fram till att det här kommer gå vägen. Dessvärre kan jag inte riktigt bestämma mig vilken färg och form den ska ha exakt.  Men helt klart är att jag ska köpa en klänning där. Tänk att 50–tals kläder kan få en att känna sig så tjusig. Jag vill gå i klänningar varje dag som stramar åt på rätt ställe och framhäver min fina figur. Eller jag kände så när jag var där i alla fall och drog in magen och sträckte på mig.

Men som ni vet är jag en stark förespråkare av sparkdräkten, så det här med klänningar kommer nog bli som en tillflyktsort för det goda självförtroendet när det vankas fest. Och sommar. Då ska jag vara ”håll-käften-snygg” som Carolina Gynning brukar säga.

Och bara för att, så var jag tvungen att prova den där alldeles gulliga klänningen med blommor på pyjamasblå grund. Jag hade sett den på en modevisning på bröllopsmässan och blev förtjust. Sen när jag stod där med den på mig, blev jag än mer förtjust och förstod att jag kommer nog inte från fröken Nord utan den här klänningen.

Så fick det bli. Så snart ska jag vara sådär gullig och fin. Det roliga med den här klänningen och det här märket är att det inte finns någon annanstans i Sverige. Så nu är jag både, unik, retro och gullig på samma gång. Och det känns härligt. Lika härligt som vårsolen mot min kind.

Även om jag egentligen inte vill vara så särskilt gullig. Men ibland måste jag ju bortse från boxen för att få nya perspektiv på tillvaron.

 

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier