Grattis

(Ja, jag försökte rita en fin muffins, med med en penna utan ritplatta och en vanlig datamus blir det inte bättre än såhär).

För ett år sedan skrev jag mitt första blogginlägg.  Under ett år har jag haft 7553 besök från 27 olika länder/områden på min hemsida, vet inte om alla dessa besök kan räknas till bloggen.  Jag tycker att det är ganska många, men inte så många som att jag skulle få någon slags plats på bloggtoppen, absolut inte. Men det ä väl heller inte det som är syftet, då kanske jag skulle haft en annan slags marknadsföring och verkligen försökt vara bloggerska på heltid (förstorat brösten, pluta med läpparna på varje fotografi och vika ut min personlighet totalt…).

Sen följer jag ju bloggar som ger mig inspiration och motivation, bloggar där jag får veta hur vänner mår, eller där jag får reda på smarriga recept. Bloggar som botar lite av min nyfikenhet. De som kan ge mig något. Men ibland hamnar jag på bloggar som har långt fler besökare än mig och som är så otroligt dåliga att jag får allergi. Exem på hela kroppen för att allt är särskrivet. Jag har aldrig varit någon fena på att stava, men snälla rara bloggare, läs igenom era inlägg innan ni publicerar! Hur svårt ska det vara?

För jag förstår inte riktigt hur vissa bloggar lyckas ha så otroligt många besökare så att de dessutom kan försörja sig på sina reklamintäkter, det är lite av ett mysterium för mig, särskilt när de flesta som har en så kallad pallplats på bloggtoppen, putar med läpparna och gärna visar lite för mycket hud. Eloge till dem för den fantastiska responsen, men är mode, putläppar och bröstimplantat det som lockar alla bloggläsare mest?

Nåväl, jag säger grattis till mig och min blogg och fortsätter förvånas över fenomenet blogg och hoppas att ni som läser min blogg gör det för att ni är nyfikna på mig och min kreativitet. För hur det än är, skriver jag här för mig själv och för att jag tror att jag kan inspirera andra…

Eremos sallad

Den här fantastiskt goda och enkla salladen har Eremo delat med sig av, hon fick receptet av sin granne, men för mig blir det Eremos sallad. Den är löjligt enkel. Du behöver; kräftstjärtar, mozzarella, blandsallad, avokado och italiensk dressing (sådan som finns i en liten påse och som ska blandas med vatten och olja). Sen är det bara att dela avokadon och mozzarellan och blanda ihop med salladen och kräftstjärtarna i en skål. Nähe, jo, det är faktiskt så enkelt. Häll över kryddblandningen och rör runt. Easy peasy. Och riktigt gott!

Tacokyckling

Jag hoppas att ni ser var det står, annars får ni återkomma så styr jag upp det.  Det som inte står är vart man ska göra av tomaterna, men de är bara att lägga på dem på kycklingröran innan den ska in i ugnen. Det står heller inte att en fräsch sallad passar alldeles utmärkt till, annars kan det kanske kännas lite fjuttigt med bara en slags gratäng. Och inte står det att kycklingröran passar som fyllning i ett pitabröd eller tacobröd, men det kanske kan ha att göra med det här med GI. Nåväl. Smaklig spis!

Mums

Jag är som bekant ingen skrytsam kokerska eller bagare, men jag kan läsa recept och oftast lyckas utföra momenten därefter. Så nu tänker jag dela med mig av vissa godbitar under min nya kategori ”Evas goda”. Jag har visserligen en ettårig restaurangutbildning i ryggen och en flerårig erfarenhet inom snabbmatsrestauranger, men det betyder inte att jag är någon utsökt kock med ”hittepårecept” i bakfickan.

Därför blir det första receptet en direkt kopia från en GI-billaga som följde med Expressen för några helger sen. Och vilken bilaga sen, mumsfillibabba säger jag bara vilka smarriga recept. Och dagen till ära dracks det Coca-cola i tjusiga glasfalskor..

Iakttagande grafik

I går började jag på en ny kurs på universitetet, för säkerhets skull. Eftersom att jag är en sådan sucker for education så nu ska jag bli bra på grafiktryck. Det känns väldigt roligt att få vara tillbaka i ateljén på universitetet och jag skulle gärna flytta in i ”mitt hörn” igen, men det skulle bli lite konstigt eftersom kursen bara är på halvfart och kvällstid.  Men jag skulle kunna sitta där i hörnet som förr och iaktta studenterna när de står vid sina stafflier. Undra om jag kan arbeta som iakttagerska?

Jag kanske skulle omformulera Deermountain Design till ”iakttagerskan med kreativitet utöver det vanliga”, vad tror ni om det? Mitt första grafiska tryck blev både konstigt och kreativt, så nu ska jag iaktta det en stund och grunna på vad det egentligen blev…

Hatkärlek

En av mina hatgrejer är att sopsortera. Eller rättare sagt att slänga alla dessa olika avfall i sina stora containrar med små, små hål. Jag blir tokig. Själva sopsorteringen i hemmet går alldeles utmärkt bra med fyra plåthinkar i köket och en komposthink under diskbänken. Men när plåthinkarna är fulla och innehållet ska förflyttas från hinkarna till de gröna containrarna och sen få plats i de där små, små hålen. Precis då brister det. Jag predikar om dubbelmoralen där ”de” vill att vi ska sopsortera, men att det sedan inte går att få ner skiten i de där rackarns containrarna för att det råkade vara så att en unge lekte i en sådan för x antal år sedan med dödlig utgång. Och givetvis är det tragiskt som bara den, men hur skulle det vara om barnen lärde sig att leka på lekplatserna och att vi andra med lätthet fick kasta våra sopor i olika containrar med ett hopp om en bättre miljö, utan att bli tokig?

Den här som tänkte att den skulle kasta alla sina jokrar hade uppenbarligen en större svårighet än mig trots att korten är så små och tunna att de skulle kunna pressas in i en springa på containern… dessutom kan man visst få böter om man inte kastar avfallet i. Nåväl. Jag fick hoppa på frigoliten, sparka iväg den i luften av lite irritation och sedan förgöra den för gott.

Mina bästa tavlor

Enligt pappa Pohlman är dessa de bästa tavlorna jag har gjort. Ja, kanske det. Jag är väldigt nöjd i alla fall. Och har insett att jag kan måla människor i en viss rörelse. Tidigare har jag inte gjort några liknande realistiska målningar. Men jag förvånar mig själv ibland. Och det är ju bra. För nu tänker jag att jag skulle kunna prova att göra några målningar från gamla fotografier, nu när jag ändå har varit inne på några nostalgitripper i fotoalbumen. Så nu vill jag måla mer. Måla hela världen…

Gymnasiefröken

Den här veckan har jag gjort min debut som gymnasiefröken. Min första lektion hade jag i tisdags i ämnet kulturorientering. Vilket är en kurs där eleverna bland annat ska få en kort inblick i ämnet bild och form. Jag var nervös som bara den. Men det var verkligen inget att vara nervös för, sex elever som vet precis hur man gör när fröken pratar.  Man är tyst och lyssnar. Vilken lättnad. Klart att sex elever kan vara tysta oavsett årskurs, men på lågstadiet är det inte en självklarhet.  Men att bara ha sex elever är lyx.

Min andra lektion på gymnasiet hade jag igår i estetisk verksamhet, där var det en klass på tre gånger så många elever. Men även det gick bra. Klart att vissa tycker att de har gjort klart uppgiften efter en kvart, fast det då återstår ca två timmar. Nåväl. Jag ska minsann få dem att vilja våga mer kreativitet. Jag är i alla fall taggad till tänderna och skulle själv gärna ha lite estetisk verksamhet, som elev då alltså. Men nu är jag ju fröken.

One Life, One Love, One Piece

Jag drog på mig min nya sparkdräkt och hoppade i mina slöjdmockasiner, nu dansar jag i ateljén och längtar till sommaren. Jag är med i matchen igen. Hold your horses. Det kommer mera! One Life, One Love, One Piece.

Skärp dig!

Jag städar vidare i mina lådor och vrår, där hittade jag bland annat den här gamla ilskna dikten, jag har ett minne av att jag skrev den med hjälp av kylskåpspoesi…

Alltid arg av aska
artig chokladpaj är skit
så söt att jag måste skrika
Vill du dansa mer?
jag ska skolka nu
Hejda mig inte!
gör en elegant eld
Skärp dig!

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier