Förändra bilder – lura ögat

Här kommer veckans pyssel. Håll till godo och ha en trevlig pysselhelg!

Du behöver: Gamla veckotidningar med olika sorters reklam, gärna tidningar med lite ”glattigare” papper än vanliga dagstidningar. Sax. Lim. Fantasi.

Såhär går det till: Välj ut några bilder som du tycker är fina och som du vill förändra uttrycket på. Sedan klipper du och klistrar bäst du vill. För att du ska kunna lura ögat är det bra om du är noga när du klipper och klistrar. Meningen är att man inte ska kunna se på en gång att bilden är ändrad. Jag har valt två reklambilder där jag har klistrat in detaljer från andra bilder. Som ni ser har ena tjejen väldigt stora solglasögon. Dom fanns inte där från början. På den andra bilden finns leksaker från en leksaksannons. Kan du se var de är?




TyskAnn.

Det är så hon heter. Ann. TyskAnn. Hon är här nu. Mamma ringde och meddelade glatt att hon äntligen hade kommit, precis som om hela familjen hade väntat på ett nytillskott. Härligt. Nu står hon här i hallen. Skräms lite på kvällen med sin närvaro, men jag gillar henne. Hon är lång förstås, 176 centimeter. Längre än mig i alla fall. Tydligen blev hon svensk medborgare på stubben för bikinin föreställande svenska flaggan pryder hennes tunna glasfiberkropp. Eftersom hon ännu inte har fått någon frisyr fick hon låna min pälsmössa. Hon ser ju inte ut att vantrivas, men hon kanske är lite kyligt klädd med tanke på det rådande klimatet.

Nu återstår bara frågan hur jag ska förvandla henne till ett samtida konstverk…? Min plan är som sagt att jag ska ”tatuera” henne, men hur det kommer bli mer exakt är i skrivandets stund ännu oklart. Har ni några förslag?

Förmodligen ska hon få en morgonrock också, men vilken sort? Frotté, siden, flanell…? Den som lever får se. Nu säger jag god natt Ann och god natt resten, jag sover på saken och ser vad hon säger mig i morgon.

Tyskan.

Jag har köpt en skyltdocka. Efter en veckas försening har jag förstått att hon kommer från Tyskland. Jag funderar dock på vad hon har gjort under den senaste veckan eftersom hon inte har varit hos mig. Jag vet att hon har letat efter sin peruk, för den kommer skickas i efterhand, men vilken peruk är det hon ska ha egentligen?

Hon skulle komma till mig idag. Men uppenbarligen fastnade UPS budet för hennes skönhet. Hon skulle levereras till mina föräldrar. Mamma tittade i brevlådan i fall det skulle vara en som man blåser upp, men det är det inte. Det är ett stycke ”kvinnligt” glasfiber.

Jag ska använda skyltdockan i ett samtidskonst projekt på skolan. Frågan är bara hur hon ställer sig inför den förändring som hon kommer få ta del av. Jag tänker att hon ska bli tatuerad. Tatueringarna ska spegla tatueringskonstens historia. Men jag vet ännu inte hur det hela kommer utspela sig. Hon kanske vänligt men bestämt avböjer mitt konstnärliga erbjudande på tyska, och då blir det trubbel, för jag kan inte tyska. Då ritar jag med tusch ändå.

I morgon är det verkligen bestämt att donnan ska anlända. Jag är nyfiken inför vårt första möte. Synd att jag inte kan mata henne för hon är minsann en liten speta, och med det här klimatet räcker det nog inte med en morgonrock som jag tänkte skulle vara hennes huvudplagg.

Här är hon i sin dräkt som hon tydligen bar under sin karriär i Tyskland, men nu kommer hon få bli inlagd på Deermountian Design för en makeover…

Pung.

Den här veckan har vi haft ett projekt i skolan som handlar om att vi ska göra en modell till en skulptur. Vi ska inte göra skulpturen på riktigt men lägga fram våra förslag som arkitektmodeller. Vilket innebär att vi ska gestalta en redan befintlig plats och med en 3D modell visa hur vi har tänkt. I Örebro finns det en sträcka som kallas ”Lilla å promenaden”. Längst med den promenaden finns x antal skulpturer och det är längst med den här sträckan som vi ska låsas göra en skulptur. Nåväl. Jag kom på att jag ville göra en färgglad and.  När jag och Stål gick den där sträckan var allting vitt och grått. Skulpturerna var översnöade, vissa syntes inte ens och andra tappade helt sin glans på grund av årstiden. Det fanns ingen färg. Därför önskar jag att det ska finnas till exempel en färgglad and bland alla andra bruna änder…

Jaja, kom till saken Hjortsberg. Jag gjorde mina änder i sån lera som stelnar till i den vanliga ugnen. Jag satt och pillade och pillade. Gjorde änder in på småtimmarna. Och den färggladaste av de alla gjorde jag sist. Den blev verkligen en färgklick. Men vad händer?

Min exotiska and har flytt till sydligare breddgrader. Och jag förstår anden. Om jag kunde flyga skulle jag minsann också fly fältet. Den här snön roar mig inte längre. Innan jag hann sjösätta anden så var den spårlöst försvunnen. Det vara bara till att göra en ny. Och när jag ändå satt där och pillade och pillade så passade jag på att göra en figur med en ”pung-mössa”. En present till min brors tjej.

Det var mest dit jag ville komma. Att det var roligt att göra figurer i lera. Såhär ser mina änder ut, med den färggladaste anden i spetsen, som nu alltså har lämnat flocken och blivit ersatt av en kusin.

Skrot blir konst…

Här kommer mitt första pyssel. Eftersom min matematiska förmåga är högst begränsad så har jag nu förstått att 6×3 inte är 52, så det blir förmodligen inte ett nytt pyssel varje vecka. Men kanske var tredje. Jag kommer hur som helst att dela med mig av mina pyssel. Jag hör även till de som är tidsoptimister vilket i det här fallet innebär att min eftermiddag blev kväll. Men här kommer i alla fall mitt första inlägg under kategorin ”Veckans pyssel”.

Du behöver: T.ex. en överkörd läskburk eller en gammal leksak som du inte använder längre men som du tycker är fin. Dock inte för stor så att den inte får plats i ramen. En ram som är lite som ett tittskåp (finns t.ex. att köpa på IKEA). Lim. Tjockare kartong.

Såhär gör du: Om du vill göra som jag gjort med läskburken kan du kanske fråga dina föräldrar om de vill hjälpa dig att hitta en sådan. Överkörda läskburkar dyker upp när man minst anar det.  Annars kan du som sagt ta en leksak som du gillar men inte använder längre. Mät i ramen hur stor bit kartong du behöver för att fästa din pryl på. Färglagg kartongen om du vill. För att få föremålet att se ut som att det svävar kan du fästa upp den på ännu en bit av kartongen. Du limmar fast den och ramar in den. Ett annorlunda sätt att återanvända skrotet på och det blir till konst!

Pyssel Eva informerar

Jag har en pysselsida i en tidning. Jag har åstadkommit 6 nummer med vardera 3 pyssel i varje tidning. Det är 1 års utgivning. Och det finns en efterfrågan. Därför tänker jag nu inviga en ny kategori på min blogg, nämligen ”Veckans pyssel”. Varje vecka kommer jag dela med mig av de pyssel som tidigare har publicerats i tidningen. Med start i eftermiddag…

Såhär ser min sida ut, det här är från mitt första nummer. Tidningen heter alltså Frisksport och ges som sagt ut 6 gånger per år. Så vad gillar ni min idé?

Sjöjungfrun på stranden

Nu får sjöjungfrun vara klar. Jag blev väldigt nöjd med cyklopen, men simfötterna blev sådär. För att få en skönare komposition valde jag att måla dit ett parasoll. Så nu är det såhär, att hon har simmat runt som den moderna sjöjungfrun hon är och nu har hon tagit av sig sin utrustning och satt sig på stranden för att lapa lite sol. Jag gillar henne.

Ska bara signera henne, sen är hon helt klar. Någon slags ram ska väl tillföras oxå… Undra var hon ska bo?

Eva målar

Gröten är uppäten. Solbrillorna sitter på donnan och huvudet anses vara klart. Det går inte fort, men det blir bra. Huvudet skulle jag säkert kunna göra om ännu mer, men mitt bristande tålamod förstör mitt kreativa flow. Därför tycker jag att jag är klar med det. Hon har fått ett cyklop i handen och nu återstår bara simfötterna, som ska ligga lite slarvigt i nederkant. Vad tycker ni?

Jag har en plan…

…eller egentligen har jag ju hur många planer som helst. Hela huvudet är fullt. Men en som jag ska sätta i verket idag är om den där damen som jag målar. Jag har som bekant inte fått till ansiktet. Därför ska hon sonika få ett par tjusiga solbrillor. Å lite andra attribut. Jag tänker att hon ska bli som en sjöjungfru, där hon håller ett cyklop i ena handen, har kastat av sig simfötterna och satt sig på stranden för att sola. Det tror jag kan bli bra. Så nu är det bara att äta upp gröten, ta på sig målarrocken och börja måla.

Jaha.

Redovisning av filmen. Jag som var nöjd. Fokus på konstruktiv kritik uppmanar läraren. Min film var först ut. Det haglade av kritik. Det kändes som om jag blev nertryckt i skorna. Jag vill inte påstå att jag är dålig på att ta kritik, särskilt inte konstruktiv. Men nu var jag nog dålig på att ta kritik. Jag var även dålig på att ge kritik. Min åsikt kring detta är att jag inte har den kunskapen som krävs för att kunna ge konstruktiv kritik angående animerad film. Därför var jag kvar nere i skorna under alla andras redovisningar och var snäll. Jag ska sluta vara snäll.

Om mig och min blogg

Namn: Eva Hjortsberg
Född: 1981
Bor: Örebro
Civilstatus: Gift
Sysselsättning: Ocertifierad inredare, kulturpedagog och kulturvärd. Mångfacetterad kulturarbetare med studier på halvtid och kreativitet på heltid.
Övrigt: Tvåbarnsmorsa till Frank 9 år och Erling 6år. Har två hus och ett relativt glatt humör. Fantiserar om nya projekt och samlar på inspiration för kommande kreativitet och önskar att det fanns fler timmar på dygnet.

Bloggen: Här finns personliga inlägg från förr om allt från företagsuppdrag till renovering av huset med omnejd, bilder på barnen i synnerhet, samt en gnutta träning och fina foton i allmänhet. Ett fåtal tokiga videoklipp och mer rimmande prosa. Men det är så mitt liv är, kreativitet i olika former.

Så välkommen hit!

Bilderna och orden är mina egna om inget annat anges. Vill du låna – länka och meddela mig.

Viktigt meddelande från min mor

Gå fort och se glad ut, så ordnar sig resten ska du se 🙂

Kategorier